Enligt en undersökning genomförd av SIFO, på uppdrag av det svenska börsnoterade bolaget Brighter, är svenskar mycket öppna för att dela sina personliga hälsodata. Undersökningen visar bland annat att 70 % av alla tillfrågade kan tänka sig att, via mobila appar eller uppkopplade vårdlösningar, dela sina personliga data med läkare eller vårdcentraler.
Förutsatt att informationen hanteras säkert och enligt delarens preferenser tycks svenskarna vara öppna för att exempelvis vård, forskning, läkemedelsbolag och försäkringsbolag optimerar sina verksamheter och skapar nya produkter utifrån ett kontinuerligt flöde av personliga hälsodata. I vissa situationer vill dock patienter och andra som genererar hälsodata ha ekonomisk ersättning för denna.
Google, Facebook och andra teknikjättar har länge spårat våra preferenser och samlat in information om vårt beteende. Undersökningen som Brighter genomfört sänder tydliga signaler om att många svenskar är öppna för att även vård, forskning och läkemedelsbranschen ska kunna dra nytta av de personliga data vi genererar i vardagen, genom exempelvis uppkopplade medicinteknikprodukter eller hälsoappar.
Den nya generationens dataanalys har skapat bättre förutsättningar att utveckla, utvärdera och effektivisera verksamheter, tjänster och produkter. I takt med att tekniken blivit mer avancerad och stora mängder data på ett enkelt sätt kan samlas in, analyseras och visualiseras, har data fått ett större värde för organisationer och företag.
– Det genereras enorma mängder värdefulla hälsodata varje dag, men de används inte på samma värdeskapande sätt som i många andra branscher, säger Truls Sjöstedt, Brighters VD och grundare.
– Inom exempelvis fastighetsbranschen sparar bolag miljontals kronor genom att analysera väderdata och data från inomhustermometrar, samtidigt som miljöpåverkan minskar tack vare effektivare energianvändning. Detta kan självklart göras på ett motsvarande sätt inom vård, forskning och medicinering, vilket också är vad Brighter ämnar göra genom molntjänsten The Benefit Loop. Vi uppskattar till exempel att enbart de data som Sveriges diabetiker kan bidra med utgör en miljardmarknad. Och då är ju Sverige ett förhållandevis litet land.
Kroniskt sjuka äger värdefull information Kroniskt sjuka människor, exempelvis diabetiker, som av naturliga skäl måste följa upp, justera och behandla sin sjukdom fortlöpande, kan bidra med stora mängder värdefulla data under lång tid. Genom att koppla upp sin hälsa och dela informationen med vård, forskning eller andra intressenter, såsom försäkrings- eller läkemedelsbolag, kontinuerligt skapas möjligheten att förhandla om ekonomisk kompensation.
– Nyttan för olika intressenter inom vården och närliggande branscher ligger i att kunna effektivisera verksamheter, utveckla nya tjänster och produkter, såsom medicin, samt kontinuerligt följa upp sjukdomar, beteenden, medicinering, träning, kost och vård. Teleoperatörer erbjuds nya möjligheter att expandera inom det hårt konkurrensutsatta datasegmentet och vårdapparaten kan effektivisera samt förbättra vården på såväl individ- som samhällsnivå. I de fall då intressenterna drivs av ett vinstintresse visar den undersökning vi beställt att de allra flesta inte har för avsikt att dela med sig av sina hälsodata gratis, säger Truls Sjöstedt.
Ingen omfattande marknad för handel av den här typen av data existerar idag, men potentialen är mycket stor. Enbart diabetesdata skulle kunna utgöra en miljardmarknad i Sverige, och en mångmiljardmarknad globalt. Andra sjukdomar inkluderat blir marknaden obeskrivligt stor, samtidigt som den idag står nästan outnyttjad.
Undersökningen I undersökningen som SIFO genomfört på uppdrag av Brighter har man undersökt svenskarnas inställning till att dela med sig av data som samlas in via exempelvis appar i mobilen, hur vi ser på säkerhet i förhållande till personliga data samt värdet i personliga data. Studien ger även en bild av hur stor den potentiella marknaden är och varför det finns ett behov av en uppkopplad och datadriven vård.
- Hela 70 % av de tillfrågade visar sig vara öppna för att dela sina data med läkare och vårdcentraler, motsvarande siffra i åldern 15-29 år är 80 %.
- 57 % är öppna för att dela sina data till olika forskningsprojekt.
- 55 % tänka sig att dela sina personliga data till anhöriga.
- Nära en tredjedel, 31 %, kan tänka sig att dela sina data till samhället för att underlätta exempelvis planering av fritidsanläggningar.
- 1 av 5 är öppen för att dela sina data med privata läkemedelsbolag.
- 1 av 3 i åldersspannet 15-29 år är villiga att dela sina personliga hälsodata med arbetsgivaren.
Kraven För att intressenter ska få tillgång till och dra nytta av användarnas personliga data ställs två tydliga krav: säkerhet och kontroll. 82 % av respondenterna anger att det är mycket eller ganska viktigt att man själv kontrollerar vem som får tillgång till informationen. Samtidigt svarar 91 % av deltagarna att det är mycket eller ganska viktigt att hanteringen sker på ett säkert sätt.
Marknaden och behovet av datadriven vård Nyttan av mobil och datadriven vård är enorm, framförallt avseende kroniska sjukdomar som av naturliga skäl behöver kontrolleras, följas upp och analyseras regelbundet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys skriver i rapporten ”VIP i vården? – Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom” (2014) att kostnaderna för vården av personer med kroniska sjukdomar uppskattas stå för en stor andel av de totala sjukvårdskostnaderna, både i Sverige och internationellt. I Europa och USA har kostnaderna för kroniska sjukdomar uppskattats stå för 80 procent av de totala sjukvårdskostnaderna och att siffran förväntas stiga under kommande år.
Kostnaderna för samhället är enorma och enbart diabetes, som är en av de vanligaste och snabbast växande kroniska sjukdomarna, kostade över 612 miljarder amerikanska dollar 2014 globalt (IDF Diabetes Atlas 6th edition 2014). Antalet diabetiker ökar i alla länder och varje år utvecklar 79 000 nya barn typ 1-diabetes. Totalt beräknas 8,3 % av världens befolkning leva med diabetes, och i Sverige lever ca 400 000 människor med sjukdomen, vilket motsvarar ungefär 4 % av populationen (Diabetesförbundet 2015).