Hälso- och sjukvårdens informationssystem behöver bli bättre. För vårdpersonal tar det för lång tid hitta, sovra och använda vetenskaplig kunskap.
Hanife Rexhepis
Dessutom upplever patienter att deras elektroniska tillgång till information är begränsad, vilket minskar deras möjlighet att aktivt delta i sin vård och påverka den utifrån sin roll.
Det visar Hanife Rexhepis, doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, nya forskning.
I sin avhandling har hon, genom intervjuer med vårdpersonal och patienter, undersökt hur dagens informationssystem (patientadministrativa system, journalsystem, labbsystem samt läkemedelssystem) stödjer en evidensbaserad vård där patienten är en central och aktiv medaktör. Resultatet visar att det kan bli bättre. Både för vårdgivare och patienter.
– Vårdpersonal upplever att det kan vara svårt att använda bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som underlag för beslut om patientens vård och behandling. Dagens informationssystem förenklar inte arbetet med att samla in och värdera information tillräckligt bra. Sedan är det, inte sällan, krångligt att överföra patientinformation från den elektroniska patientjournalen över organisationsgränserna vilket påverkar kvalitén på de beslut som fattas. Patienterna tycker inte att de får tillräckligt med information om sin vård via digitala system. I förlängningen påverkar det deras möjlighet att aktivt delta i och påverka vården, i rollen som patienter.
Olika system behöver prata med varandra
Så hur ska det bli bättre då? Rexhepi identifierar några, i sammanhanget, viktiga rekommendationer.
– Informationssystem måste stödja tillgången till patientinformation och medicinsk kunskap på ett integrerat sätt. Idag är informationen oftast separerad ifrån varandra och därmed även lagrad i olika system. Här är det viktigt att utveckling av nya system utgår från ett processorienterat synsätt där patienten är i fokus, påtalar Rexhepi och fortsätter:
– Dessutom behöver vårdpersonal, generellt, tänka på att involvera patienter i deras vård, då behandlingsresultatet blir bättre om patienten är delaktig i vården. Digitala system är ett viktigt hjälpmedel genom att de kan ge patienter enkel tillgång till viktig information om deras vård och behandling, men den verkliga delaktigheten skapas i mötet mellan patient och vårdpersonal. Därför är det viktigt att vårdpersonalen uppmuntra patienter och anhöriga till att delta.
Den 22 maj är det dags för disputation. Sista raden på ett kapitel är skriven och nu inleds nästa del i Hanife Rexhepis forskning.
– Det är en blandning av glädje, lättnad och sorg att disputera. Livet som doktorand har varit några av de roligaste åren inom akademin och jag kommer givetvis att sakna det. Men jag ser också framemot att få fortsätta min forskningsresa fylld av nya utmaningar, möjligheter och lärdomar, avslutar Hanife Rexhepi.
