Den 26 maj 2015 var dåvarande Landstinget i Uppsala län och Landstinget i Västmanland pionjärer på att ta över ambulansdirigeringen i egen regi från SOS Alarm.
Sjuksköterskor inom Sjukvårdens Larmcentral hanterade ifjol cirka 102 000 samtal. Att ta över ambulansdirireringen i egen regi ses som en framgångsrik satsning i de tre berörda regionerna: Uppsala, Västmanland och Sörmland.
Sedan dess har även Sörmland anslutit sig. I fjol hanterade sjuksköterskor inom Sjukvårdens Larmcentral cirka 102 000 samtal och satsningen bedöms framgångsrik.
– Främsta syftet med att ta över utlarmningen av ambulanser i egen regi var att öka fokus på den medicinska bedömningen och få en effektivare styrning och precision i bedömningen av vårdbehov. Ambulanssjukvården har blivit allt mer avancerad och vårdkedjan börjar redan vid den första telefonkontakten. Därför är det viktigt att medicinska bedömningar görs av sjuksköterskor och att dirigeringen görs av personal med god lokalkännedom, säger Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig läkare, Sjukvårdens Larmcentral i Region Uppsala och Region Västmanland.
I fjol hanterade sjuksköterskor inom Sjukvårdens Larmcentral 102 000 samtal, dvs överkopplade 112-samtal, i de tre länen. Därutöver hanterades 24 000 samtal till ambulansbeställningen.
Hans Blomberg beskriver övertagandet i egen regi som första steget mot den högkvalitativa medicinska sjukvårdstjänst vi har idag. Den larmtjänst som tidigare upphandlats upplevdes som stagnerande och inte så utvecklingsbar. Dessutom var processen svårhanterlig, inte minst eftersom antalet budgivare oftast begränsades till en leverantör.
En viktig förändring vid övertagandet var en uppgradering av flera medicinska kvalitetsindikatorer inom den prehospitala sjukvården. Ett exempel är att larmoperatörer, utan formell medicinsk grundutbildning, ersattes av enbart erfarna sjuksköterskor, som bedömer sjuklighet och vårdbehov hos varje enskild patient och ser till att varje inringande individ får den hjälp den behöver på rätt vårdnivå. Man har också utvecklat och infört ett digitalt medicinskt beslutsstöd som dels ger sjuksköterskorna stöd i beslutsprocessen, dels genererar en medicinsk journal med möjlighet till avancerad forskning och utveckling.
– Med larmcentral i egen regi har vi skapat en möjlighet att följa patienterna genom hela vårdkedjan, från 112-samtal till utskrivning från sjukhus. Som ett resultat av detta avslutade vi nyligen ett Vinnovafinansierat maskininlärningsprojekt, som möjliggjort ytterligare ökad precision i sjuksköterskornas bedömningar, säger Hans Blomberg och fortsätter:
– Under rådande pandemi har vi tydligt sett fördelarna med larmcentral i egen regi. På daglig basis kan patienterna följas från larm till sjukhus. Både riktlinjer och det medicinska beslutsstödet kan justeras för att uppnå bästa möjliga smittskyddssäkerhet för patienter och personal, något som inte hade varit möjligt innan.
Som en integrerad del av regionernas lednings- och stabsfunktioner tillhandahåller larmcentralen löpande statistiska underlag baserade på de tre regioners utlarmningsdata, som omfattar nära en tiondel av Sveriges medicinska utlarmningar. Dessa data är även intressanta ur ett nationellt perspektiv och har uppmärksammats av Socialstyrelsen som också tilldelat Sjukvårdens Larmcentral ansvaret för den nationella koordineringen av försvarsmaktens tre helikoptrar, dedikerade för Covid-19 pandemin.
En annan fördel som lyfts fram är förbättrad samverkan regionalt genom att larmcentralen kommunicerar direkt med polis och räddningstjänst utan mellanhänder. Detta har påverkat samverkan i positiv riktning både vad gäller planering men även operativt på olycksplatser.
