Svenska Läkaresällskapet (SLS) har besvarat en snabbremiss från Socialstyrelsen gällande en preliminär version av ett kunskapsstöd som tagits fram till hälso- och sjukvården vid postcovid – kvarstående eller sena symtom efter covid-19.
SLS välkomnar kunskapsstödet som ger en bra sammanfattning av olika aspekter av symtom efter covid-19, men efterlyser ett nationellt kvalitetsregister samt tydligare rekommendationer gällande barn med postcovidsymtom.
Kunskapsstödet bygger på det aktuella kunskapsläget för vård vid postcovid och har tagits fram på kort tid för att möta behovet under pandemin. Kunskapsstödet kommer att uppdateras allt eftersom ny kunskap tillkommer och rekommendationerna är inte heltäckande, utan ger exempel på viktiga åtgärder.
– Precis som anges i dokumentet finns det i dagsläget stora kunskapsluckor gällande kvarstående eller sena symtom efter covid-19 och behovet av kunskapskapsstöd med tydliga diagnoskoder är av stort värde, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Vår bedömning är dock att det finns stor risk för att delar av dokumentet är för allmänt hållna för att ge ett relevant stöd till berörda verksamheter och vårdpersonal. Postcovidsymtom förekommer även hos barn och detta bör tydliggöras och fördjupas bättre i dokumentet.
SLS anser vidare att kunskapsstödet bör delas upp i postcovid efter allvarlig/ kritisk bekräftad sjukdom och kvarstående symtom efter andra former av covid-19.
– Det är viktigt att poängtera att det inte är ovanligt med långdragna besvär med ökad uttröttbarhet efter allvarliga infektioner, säger Lars-Magnus Andersson, ordförande i Svenska Infektionsläkarföreningen. Trots normala inflammationsmarkörer kan individen ha nedsatt arbetskapacitet och koncentrationsförmåga under lång tid, ibland ett helt år. I majoriteten av dessa fall går symtomen spontant i regress inom ett år. Aktiv expektans med regelbunden enkel klinisk kontroll i de fall det saknas tydlig organpåverkan bör därför poängteras tydligare i dokumentet.
Slutligen efterlyser SLS ökad forskning och systematiskt kunskapsinsamling gällande postcovid.
– För att samla kunskap och erfarenheter bör alla personer med postcovid erbjudas att delta i forskningsstudie och ett nationellt kvalitetsregister bör skyndsamt upprättas, avslutar Tobias Alfvén.