SLS har lämnat synpunkter på betänkandet Riksintressen i hälso- och sjukvården – stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur (SOU 2021:71).
SLS är positivt till förslaget om att den svenska sjukvårdsmodellen bör förändras genom ny lag om riksintressen.
SLS anser dock att utredningen inte tillräckligt beaktat det hållbarhets- och klimatperspektiv som lyfts fram i tilläggsdirektiven.
SLS delar utredningens analys om att den långtgående decentraliseringen av ansvar till regioner och kommuner försvårat samordning på områden som kräver nationella lösningar för effektiv resursanvändning och vård på lika villkor.
–Covid-19-pandemin har tydligt visat att det saknas en sammanhållen beredskapsplanering och förmåga bland regioner och kommuner att gå åt samma håll när så krävs i kristider, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Redan långt innan pandemin kunde vi konstatera att regionerna, via hälso- och sjukvårdsdirektörernas samarbete med SKR, inte klarar att samordna sig kring frågor som IT- och informationssystem, kunskapsstyrning, prioriteringar, nationella läkemedelslistan och personalförsörjning.
Den för långtgående decentraliseringen har även bidragit till regionernas samlade misslyckande att förse primärvården med tillräckligt många specialister i allmänmedicin.
–Allmänläkarbristen gör primärvården i praktiken oförmögen att klara alla de uppgifter som den i dag är ålagd att utföra, vilket medför onödiga kostnader, ineffektivitet och undanträngningseffekter inom hela sjukvårdssystemet, Tobias Alfvén.
Vidare ställer sig SLS bakom utredningens analys om vårdinfrastrukturen måste ses ur ett helhetsperspektiv på hälso- och sjukvården där styrning samt professionernas ökade inflytande beaktas.
–Det är glädjande att utredningen förstått vikten av att ha med sig vårdens professioner och patienter när beslut om vilken vårdinfrastruktur som behövs för att möta långsiktiga behov i framtidens hälso- och sjukvård, säger Kiku Pukk Härenstam, ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet. Vi måste lära av stora projekt såsom planeringen och bygget av NKS där man lät olika aktörers visioner och intressen gå före dem som jobbar i vården och som förstår vad kärnverksamheten är.
SLS tillstyrker även utredningens förslag att staten ska stärka området vårdinfrastruktur genom ytterligare forskningsmedel.
–Vi vet att vårdmiljön har stor betydelse för patienter, anhöriga och vårdpersonal och kunskapsläget behöver stärkas för att ge tydligare avtryck i de nya vårdbyggnader som uppförs. För SLS är det dessutom viktigt att hållbarhets- och klimatperspektivet finns med i alla reformer inom hälso- och sjukvården och vi vill därför trycka på att det måste vara av nationellt intresse att planering av vårdinfrastrukturen även är hållbart ur ett klimatperspektiv, avslutar Tobias Alfvén.