Sätt ditt betyg på svensk sjukvård – så löd uppmaningen till besökare på hälsoportalen Netdoktor.se.
Över 5 000 personer deltog i enkätundersökningen som visar att svensk sjukvård inte håller måttet när det gäller att vården ska utgå från den enskildes behov.
– Tyvärr visar resultaten att vi har en väldigt lång väg till att uppnå en god och personcentrerad vård, säger Besima Aho, redaktionschef och ansvarig utgivare på Netdoktor.
Över 5 000 personer har satt betyg på svensk sjukvård i Netdoktors enkätundersökning. Resultaten visar ett stort missnöje bland svenska patienter. Majoriteten gav hälso- och sjukvården ett lågt betyg, när det kom till frågan om det tyckte att sjukvården var nog patientcentrerad. Genomsnittsbetyget var 2,1 på en skala 1-5.
Undersökningen visar också att svensk sjukvård brottas med tillgänglighetsproblem. Många upplever att det tar alldeles för lång tid att få träffa en läkare.
– Det här är en väldigt tydlig indikation på att svensk sjukvård inte fungerar som den ska, säger Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor.
Av deltagarna i undersökningen uppgav 7 av 10 att de hade minst en kronisk sjukdom.
– Majoriteten av de som deltagit i undersökningen är patienter med långvariga sjukdomar, den grupp av människor i befolkningen som är i störst behov av god vård och som konsumerar den mest, säger Besima Aho, redaktionschef på Netdoktor.
Bättre betyg vid frågor om bemötande och besök hos vården
Ett starkare betyg ges till bemötande av läkare och annan vårdpersonal. Snittbetyget blev 2,9. Undersökningen visar också att patienterna är mer nöjda med det egna besöket hos vården än med vården i stort, medelbetyg för det egna besöket var 2,5.
– Det var något mer glädjande siffror, dock inte så pass glädjande att vi kan luta oss tillbaka och känna oss stolta. Ett gott bemötande är en viktig faktor för att utveckla en jämlik vård och omsorg, säger Mats Halldin.
Många saknar fast läkarkontakt
Endast 42 procent svarade att de hade en fast vårdkontakt. Detta trots att merparten av deltagarna i undersökningen var kroniker, det vill säga patienter med kroniska sjukdomar som kräver kontinuerlig kontakt med vården. Drygt 50 procent svarade att de inte har en fast vårdkontakt och närmare 8 procent svarar att de inte vet.
På frågan om läkaren de träffar vid ett fysiskt besök känner till deras medicinska historia svarade drygt 60 procent nej.
– Det betyder att en stor andel av patienterna får berätta sin historia om och om igen, vilket innebär att man upptar värdefull tid från besökets faktiska syfte,säger Besima Aho.
Undersökningen visar också att en majoritet av patienterna vill ha mer tid när de väl träffar doktorn. På frågan om den läkare de träffar avsätter tillräckligt med tid för besöket svarar närmare 60 procent nej.
