Sjukvårdens stora utmaning är att klara vården av de mest sjuka äldre.
Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet
En åldrande befolkning med stora behov av vård, kontinuitet och samordning, kräver nya organisationsformer. En välfungerande och utbyggd primärvård är en grundförutsättning för att nå målet om en kostnadseffektiv och jämlik vård. Vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar utan genom långsiktig forskning och utbildning. Idag lanserar Svenska Läkaresällskapet sju utvecklingsområden för en stärkt primärvård. Det är vårt bidrag till den diskussion och de arbeten som nu pågår för att reformera primärvården.
År 2028 beräknas de som är 80 år och äldre att vara cirka 250 000 fler än i dag – en ökning med 50 procent. Detta är ett gott betyg till Sverige som välfärdsland men innebär också att gruppen svårt sjuka och sköra patienter med komplexa vårdbehov kommer att växa.
Samtidigt som vi ska klara av vården av fler äldre ligger en utmaning i att tillgodose den ”friskare” befolkningens tillfälliga vårdbehov med god tillgänglighet. Det ställer stora krav på läkare och andra medarbetare i vården, att värna patienter med nedsatt autonomi och svåra sjukdomstillstånd. Om sjukvården blir mer efterfrågestyrd riskerar svagare grupper trängas undan och få svårare att göra sin röst hörd.
– En utbyggd primärvård är en förutsättning för att klara vården av de mest sjuka äldre samtidigt som vi ska tillgodose övriga befolkningens tillfälliga vårdbehov med god tillgänglighet, säger Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Men vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar, utan genom långsiktiga förstärkningar och mer forskning i primärvården.
Svenska Läkaresällskapets sju utvecklingsområden för en stärkt primärvård
Svenska Läkaresällskapet anser att
- Det finns en politisk och professionell enighet om att primärvården bör stärkas i Sverige, men det krävs en ökad nationell styrning och uppföljning för att åstadkomma detta.
- Det behövs fler specialister i allmänmedicin. Staten måste ta större ansvar tillsammans med regionerna för planering av kompetens- försörjning och finansiera utökningen av ST i allmänmedicin.
- En ökad satsning på fortbildning krävs. Formell reglering och ett ordnat system för fortbildning behöver införas.
- Förutsättningarna för forskning inom primärvården behöver stärkas.
- I utbyggnaden av primärvården ska tillgänglighet och kontinuitet prioriteras så att samtliga invånare kan få möjlighet att på sikt lista sig hos en läkare. Sjukdomars allvarlighetsgrad och medicinska behov ska prioriteras i första hand. Till dess att primärvården är fullt utbyggd ska man prioritera att ge kontinuitet och fast läkarkontakt till dem med störst vårdbehov.
- Resurser för omstruktureringen måste tillföras. En nationell strategi som involverar den medicinska professionen i omstruktureringen, både lokalt och på nationell nivå behöver tas fram.
- Styrningen ska vara övergripande och bygga på tillit och professionellt ansvar. Uppföljningen ska ske genom en professionsbaserad medicinsk kvalitetsrevision. Den nationella styrningen av primärvården måste också noga följas upp.
