Endast 4 procent av svenskarna äger idag en medicinrobot men betydligt fler ser värdet i dem.
Malin Sölsnaes som är chef för satsningsområdet Äldreomsorg på it-företaget Atea.
Var tredje svensk är positivt inställd till att medicinrobotar skulle användas i större utsträckning i framtiden, visar en ny rapport. Dessutom är äldreomsorg den offentliga verksamhet som flest blivit mer positivt inställda till AI-användning inom, jämfört med förra året.
Rapporten ”Svenska Folket och AI” är framtagen av Insight Intelligence tillsammans med Atea, Telia, Husqvarna och Ramboll. Rapporten visar svenskarnas kunskap och attityder till AI inom olika områden i såväl privatlivet som samhället i stort.
– Det är kul att se att den positiva bilden av AI inom äldreomsorgen sprider sig. Desto mer vi lär oss om vad AI kan bidra med inom områden som äldreomsorgen med stora framtidsutmaningar, desto mer välvilliga och nyfikna blir vi. Något som behövs om teknik ska bli en integrerad del av verksamheten och tjäna sitt syfte, säger Malin Sölsnaes som är chef för satsningsområdet Äldreomsorg på it-företaget Atea.
De demografiska förändringar som Sverige står inför, där antalet äldre över 80 år ökar med 50 % fram till år 2028, innebär att behovet av tekniska lösningar som kan frigöra tid blir allt större. En robot som doserar medicin kan spara in i snitt 400 timmar per brukare genom att personalen inte behöver åka långa sträckor enbart för att dela ut medicin. Glesbygder och stora kommuner kan spara in på motsvarande 75 heltidstjänster per år med hjälp av medicinrobotar.
Det finns också stora möjligheter att underlätta för diabetiker genom AI som utifrån individens beteende beräknar eventuella förändringar i blodsockernivåerna.
Ett annat exempel på hur AI kan användas inom äldreomsorgen är som assistent till äldre personer, med fokus på att vara en länk mellan brukare och vårdpersonal. Genom det kan resor och uttryckningar undvikas utan att äldrevården för den delen kompromissar med brukarens säkerhet eller vårdkvalitet.
– Det handlar inte om att ersätta personal med teknik, utan att säkerställa att varje äldre person känner sig sedd när personalen väl är hemma hos dem. Genom att lyfta tid från arbetsuppgifter som våra äldre med hjälp av AI-lösningar kan klara själva, ökar möjligheterna att sällskapet och samvaron blir värdefull. Dessutom ökar brukarens självständighet tack vare tekniken, vilket i sig är nog så viktigt, förklarar Malin.
