Tarmarnas bakterieflora, mikrobiotan, är förändrad hos personer med typ 2-diabetes.
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Nu visar en befolkningsstudie med stöd av bland annat Hjärt-Lungfonden att detsamma gäller vid förstadier till diabetes. Upptäckten öppnar för en mer individanpassad behandling.
– Vår studie visar att undersökningar av tarmmikrobiotan skulle kunna användas för att tidigt identifiera personer med hög risk för att utveckla typ 2-diabetes. Kunskapen ger också en angreppspunkt för mer individualiserad behandling, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
De flesta tidigare studier inom området har jämfört mikrobiotan hos personer som redan är diagnostiserade med diabetes, med friska personers mikrobiota. Genom att nu studera personer med förstadier till diabetes har forskarna kunnat utesluta att förändringarna i tarmarnas bakterieflora, det vill säga tarmmikrobiotan, har orsakats av själva sjukdomen eller av läkemedelsbehandling mot diabetes. De nya fynden talar istället för att det finns en orsaksbaserad koppling mellan tarmmikrobiotan och utveckling av typ 2-diabetes.
– Strategierna för att diagnostisera och behandla förstadier till typ 2-diabetes är långt ifrån klarlagda. Fredrik Bäckheds studie om tarmarnas bakterieflora bidrar till ny kunskap om sjukdomsutvecklingen och öppnar för nya möjligheter till behandling av personer i riskzonen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Studien visar att bakterier som producerar butyrat, smörsyra, är mer sällsynta i tarmmikrobiotan hos personer med prediabetes eller diabetes jämfört med andra personer.
Ämnet bildas vid nedbrytning av kostfibrer. Upptäckten kan göra det möjligt att motverka utvecklingen av typ 2-diabetes hos personer i riskzonen genom att förändra fiberintaget eller tillföra de aktuella bakterierna via probiotika.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
– Vi hoppas nu kunna hitta grupper av patienter där tarmbakterierna är särskilt viktiga. Här kan det vara fruktbart att antingen tillföra de bakterier som saknas eller ge dessa personer mer detaljerade kostråd, säger Fredrik Bäckhed.
Studien bygger på två studiekohorter, dels en interventionsstudie som pågått vid Sahlgrenska universitetssjukhuset sedan 2013, dels den nationella befolkningsstudien SCAPIS som huvudfinansieras av Hjärt-Lungfonden och som startade samma år.
Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.
Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: The Gut Microbiota in Prediabetes and Diabetes: A Population-Based Cross-Sectional Study. https://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131(20)30312-0
Metod och population: Två populationsbaserade tvärsnittsstudier med totalt 1 495 personer. En populationsbaserad studie brukar även kallas befolkningsstudie, vilket är en undersökning av en eller flera grupper av personer som valts ut ifrån den allmänna befolkningen.
Publicering: Cell Metabolism, juli 2020 (online), september 2020 (print).
