Temadag satte fokus på vad vården kan vänta sig i det digitala samhället

Svensk teknikchef på Microsoft: AI förbättrar diagnosen radikalt och automatisering i administrationen i vården blir också viktig

Daniel Akenine, teknik- och säkerhetschef på Microsoft

Daniel Akenine från Microsoft talade nyligen på en temadag om vilka förändringar som kommer inom vård och omsorgsverksamhet. Temadagen hölls på Microsofts kontor i Akalla och Daniel är Microsofts svenska teknikchef. Han undervisar också på KTH, forskar inom neurofysik, är författare och har även jobbat med att utveckla IT-standarder internationellt.

Temadagen var en av fyra konferensdagar under rubriken Microsoft Pivot Det digitala samhället. Sigma och inFactor var värdar tillsammans med Microsoft.

Daniel pratade inledningsvis om de stora och bestående förändringar vi går igenom i vår tid. Ett exempel är inom media. Ingen konsumerar längre media på samma sätt som för några år sedan. Dessa förändringar har ju pågått nu en tid men att leva med samhällsförändringar är egentligen ovanligt. Längre tillbaka i tiden levde generation efter generation på ungefär samma sätt och under ett och samma liv ändrades nästan ingenting alls.

I en sådan här tid med förändringar krävs det av oss att vi förstår vad som är en bestående och äkta trend, en djupare förändring över tid, och vilka händelser som är tillfälliga.

Spana efter olika slags trender

Det gäller också att släppa tanken på att en trend alltid är något som går uppåt. Många fokuserar för mycket på uppåtgående skeenden när de söker efter vad som är trender. Försök istället att bedöma i vilken riktning en trend går, uppåt eller nedåt, säger Daniel.

Det är faktiskt så att vi som jobbar med teknik ibland får frågan om teknik inte slutat påverka samhället. Frågan kan verka lite förvånande men det finns folk som upplever att ny teknik och Internet kom runt år 2000, förändrade samhället totalt och tror inte det kan komma mer. Mobiltelefonerna har också förändrat hur vi konsumerar information. Men de senaste fem åren och vad som kommer att ske exempelvis fram till år 2025 tror de inte kan innebära lika stora förändringar.

World Economic Forum, säger Daniel, är mer optimistiska och även realistiska om möjlighetens. De har tagit fasta på några trender som går att studera för att försöka finna svar på om de kommer att nå en så kallad “tipping point,” alltså användas av tillräckligt många för att det varaktigt ska innebära en förändring. Ett exempel är om företags styrelser kommer att börja använda AI-verktyg till att fatta beslut. En AI-maskin kanske kan ges rösträtt eftersom den klarar att analysera mer data än en vanlig människa.

Wearable tech tros öka

Andra spännande trender som kanske kan bli något är att det går att koppla klädesplagg mot Internet eller glasögon.  Mobilen kan komma att finnas som implantat under huden.

Men, frågan är alltså: Kommer dessa och andra saker när de utvecklas också att nå tipping point? Allt kanske inte blir något men, säger Daniel, de förändringar som får varaktig påverkan på samhället kommer i så fall inom en relativt kort tidsperiod.

Daniel kom sedan in på hur man kan tänkas använda AI i vården och sa också att om man har tillräckligt stora datamängder så kan man dra slutsatser som har värde när man fattar beslut, och det även om man inte alltid förstår varför något fungerar som det gör (bara man ser hur det fungerar och agerar på det).

Ett företag i USA ställde en fråga till ett system med insamlad data om vad som påverkar om en patient kommer att ta den medicin som ordinerats eller inte? Vad är viktigaste faktorerna för patienten?

Man ställde frågor även om sånt man inte visste om det överhuvudtaget har någon påverkan för att upptäcka om det med ett stort antal exempel fanns säkra samband. Är det exempelvis mer sannolikt att den som äger en bil kommer att ta sin ordinerade medicin? Eller den som jobbat länge på samma arbete?

Upptäcka olika samband

Till slut, efter att ha undersökt sambanden i en grupp går det att få en förståelse som kan användas till att försöka förutspå hur många från ett antal andra individer som kommer att medicinera regelbundet. Ofta stämmer en sådan uppskattning rätt väl, visar det sig. Informationen kan sedan användas också till att ta fram hjälpmedel så att patienten får lättare att ta sin medicin. Det kan man alltså göra utan att alltid förstå den exakta korrelationen, sa Daniel.

Hett just nu: maskininlärning

Just nu kommer maskininlärning starkt och till den finns en stark koppling mellan den och AI och “Big Data”. Under de senaste ett till två åren har man nått framgångar inom några olika kognitiva områden. 2016 blev maskinen exempelvis lika duktig på att kategorisera vissa bilder som en människa (uppnådde “human parity”). 2018 blev det möjligt för en maskin (efter maskininlärning) att förstå innehåll i text (genom att ställa frågor).

En maskin är också redan bättre på att översätta text mellan kinesiska och engelska än en kunnig människa.

Verktyg som förstärker upplevelsen

Ett exempel på hur Microsoft jobbar med AI är ett system för blinda/gravt synskadade. Systemet ser omgivningen åt den handikappade och en röst berättar vad som händer. Man laddar ner en app på en smart mobiltelefon som är utvecklad på intelligenta API:er från Microsoft. Appen fungerar också med Pivotheads smarta glasögon.

Appen känner igen människors ålder, kön och kan säga om dessa uttrycker något, exempelvis förvåning eller lycka. Den kan också exempelvis läsa upp menyn på en restaurang för användaren.

-Mycket av den här tekniken kan vara bra även om man inte har ett funktionshinder, säger Daniel. Man kan använda AI till att förstärka sig själv.

AI och mänsklig expertis är olika

Men AI-tekniken tar inte över. Det beror på att AI-maskinen och människan är bra på olika sätt. De förstår olika och kan därför komplettera varandra.

Man har lagt stora resurser på att utveckla verktyg som kan upptäcka vävnadsförändringar/cancer på patienter. AI har fel i ungefär 7,5 procent av de fall som den är satt att undersöka. En tränad radiolog har däremot bara fel i 3,5 procent av de fallen. Men, jobbar båda med samma material blir det bara fel i 0,5 procent av fallen. Det betyder ju en dramatisk kvalitetsförbättring och vi kommer att se mycket mer av detta, säger Daniel. Man kan också tänka sig AI-assisterad kirurgi.

Bättre friskvård

Annat som kan förbättras är hjälpen till människor att förbli friska och det går att få bättre hjälp att upptäcka olika sjukdomar tidigt.

Läkaren kan få bättre prylar till att göra undersökningar och administrationen inom vården kan bli bättre när den blir mer automatiserad..

Med de digitala metoderna blir det också, förstås, mycket lättare i framtiden att förutse och planera behoven inom vården.