Tre evidensbaserade metoder för minskad ångest
Hem HÄLSA Tre evidensbaserade metoder för att minska ångest

Tre evidensbaserade metoder för att minska ångest

Publicerat av: Redaktionen

Under 2022 vill hälso- och träningsvarumärket Fitbit bredda och fördjupa förståelsen kring mental hälsa.

Målet är att vara ett holistiskt hälsoföretag som jobbar lika mycket med evidensbaserad forskning som produktutveckling för att möta samhällets ökade efterfrågan på enkla stöd för att må bättre i vardagen, både fysiskt och mentalt.

De senaste åren har varit utmanande, med nya och föränderliga omständigheter och stressfaktorer. Inför nästa år storsatsar därför hälso- och träningsvarumärket Fitbit på att nå nya insikter kring mental hälsa med hjälp av globalt framstående forskare i allt från psykologi till neurovetenskap.

Tre evidensbaserade metoder för minskad ångest– För mig är det viktigt att lyfta att Fitbit inte bara står för mer motion och hur många steg man tar per dag. Under våren 2022 kommer stort fokus ligga på att lyfta viktiga aspekter av mental hälsa och hur vi kan förbättra vårt mående. Vi behöver testa och utveckla nya tekniker som kan hjälpa fler att lindra sin ångest, det finns ingen universallösning. Mitt råd är att pröva flera olika tekniker för att hitta en som passar just dig, säger Lina Källström, nordisk marknadschef, Fitbit.

Tre evidensbaserade metoder för minskad ångest

1. Planera en dag i taget
I en ny studie publicerad i tidskriften Personality and Individual Differences samlade forskare svar från 233 vuxna för att avgöra hur ofta de engagerar sig i något som kallas proaktiv stresshantering, att vidta alla tänkbara åtgärder för att minska sannolikheten att uppleva stress. Föga överraskande upplevde de som använde sig av proaktiv stresshantering mindre stress – men samtidigt tycktes de som fokuserade på att vara i nuet klara sig bäst.

– Studien belyser den svårighet som många upplever när det gäller att balansera planering med att leva i nuet. Mitt råd är att planera max en dag i taget, för vissa kan det handla om en timme i taget. Försök att inte planera in för mycket, målet är att hitta en balans mellan att planera framåt och att vara i stunden, säger Neupert, professor i psykologi, North Carolina State University.

2. Nå djupsömnen med sömnschema
Enligt en studie från UC Berkeley kan en natts sömnbrist kan öka ångesten med hela 30 procent. Sömnförlust påverkar samma områden i hjärnan som kontrollerar vår ångest. När dessa områden försvagas, exempelvis på grund av sömnbrist, blir vårt känslomässiga centra blottat för yttre påfrestningar och vi saknar försvar mot sådant som kan trigga ångest. Ångest kan i sin tur göra det svårare att somna på kvällen och vi riskerar att gå miste om djupsömnen, som har lindrande effekter på stress och oro.

– Vi behöver djupsömnen för att kroppen ska kunna ta igen sig fysiskt och för att vårt centrala nervsystem ska få chans att återhämta sig. I djupsömnen återställs programvaran i hjärnan, som när vi startar om datorn när den börjar lagga. För att lyckas ”starta om systemet” och nå djupsömnsstadiet behöver vi rutiner. Identifiera din optimala läggdags-tid (då du lättast somnar) och försök att upprätthålla ett regelbundet sömnschema, det gör att kroppen enklare och snabbare somnar djupt, säger Eti Ben Simon på Center for Human Sleep Science, UC Berkeley.

3. Prata med dig själv i tredje person
Det kan kännas konstigt, men att prata med sig själv i tredjeperson kan hjälpa oss att hantera oro och stress. I en studie från University of Michigan instruerades deltagarna att tänka på en tidigare händelse som orsakat oro och stress samtidigt som forskarna mätte deras blodtryck. Bland deltagarna upplevde de som berättade om händelsen i tredje person mindre ångest – både baserat på vad de själva tyckte och enligt mätningarna.

– Om du använder samma ord som när du pratar om andra gentemot dig själv, får du distans och kan enklare se objektivt på situationen. Testa att anta ett tredjepersonsperspektiv nästa gång du ska bearbeta en händelse. Kanske märker du att din inre dialog blir mer saklig och snäll. Vi är ofta alldeles för snabba med att kritisera oss själva, vilket sällan leder till positiva resultat, säger Ethan Kross, professor i psykologi vid University of Michigan.

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>