Inför internationella dagen för biomedicinska analytiker (15 april) lyfter Vårdförbundet denna yrkesgrupp, som ansvarar för analys och diagnostik och därmed finns med i så gott som varje steg inom vården.
En färsk Novus-undersökning med drygt 1 350 biomedicinska analytiker bekräftar att yrkesgruppen fortsätter att arbeta under mycket hård press och att arbetsbelastningen ökar.
Vårdförbundet efterfrågar bättre löneutveckling, sundare arbetsmiljö och nationellt reglerad specialistutbildning för att göra yrket mer attraktivt hos regionerna.
Undersökningen omfattar 1 357 intervjuer som genomfördes under 11 mars – 5 april. 77 procent av undersökningsdeltagarna upplever en hög arbetsbelastning under mätperioden januari-mars och nära nio av tio upplever fysiska eller psykiska besvär på grund av den höga arbetsbelastningen. Vidare anger hela 76 procent att tidsbristen leder till kvalitetsbrister.
– Resultaten från Novus-undersökningen visar det Vårdförbundet varnat för i flera års tid: Bristen på legitimerade biomedicinska analytiker blir alltmer påtaglig och påverkar kvaliteten på analyserna av patienters testresultat. Det är oerhört allvarligt att 76 procent anger att tidsbrist leder till kvalitetsbrister, för detta drabbar ju i slutänden patienterna i form av försenad eller i värsta fall försämrad analys och diagnostik. Ansvaret vilar tungt på regionerna för detta, säger Michel Silvestri, legitimerad biomedicinsk analytiker, medicine doktor och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet.
Bristen ökar i regionerna
Vårdförbundet Michel Silvestri och Sineva Ribeiro
20 av 21 regioner rapporterar nu brist på yrkesgruppen enligt Socialstyrelsen. Bristen på biomedicinska analytiker blev extra tydlig när Sverige fick kapacitetsproblem för testning av covid-19, men professionen finns med i så gott som varje steg genom vården. När du söker vård på vårdcentralen för trötthet, hjärtklappning eller om din medicin är rätt och har effekt, till att få rätt blodtransfusion i samband med trafikolycka eller få klargjort om du har cancer eller inte behövs biomedicinska analytikerns kompetens.
– 36 procent av de biomedicinska analytikerna arbetar ”frivillig” deltid visar Vårdförbundets arbetsmiljörapport. Bristen på kollegor skapar en för hård arbetsbelastning och den dåliga arbetsmiljön leder till en negativ spiral, där regionerna inte lyckas att rekrytera och behålla rätt kompetens. Vårdförbundet pekar på att en sundare arbetsmiljö där alla orkade arbeta heltid skulle motsvara hela 470 fler biomedicinska analytiker, säger Michel Silvestri.
Tekniken finns – men personalen som ska använda den saknas
Den nya Novus-undersökningen visar att svensk sjukvård är bra på att investera i den senaste tekniken, men sämre på att attrahera den personal med kompetens som faktiskt ska använda utrustningen.
– Det är slående att hela 73 procent av biomedicinska analytikerna de har tillräckligt med modern teknik på arbetsplatsen, det är ju positivt – men samtidigt säger 70 procent att de har för få kollegor och 76 procent ser att tidsbristen leder till brister i kvaliteten på det utförda arbetet. Regionerna måste börja satsa på den mänskliga kompetensen och inte bara på teknik, säger Michel Silvestri.
Paradoxen: Hårdare belastning efter pandemin
Totalt upplever 77 procent en hög arbetsbelastning, jämfört med 73 procent 2021. Andelen som upplever att arbetsbelastningen blivit så hög att den är ohanterlig har ökat från 6 procent före pandemin till 14 procent under 2021 och till 17 procent i år.
– Nu ska vårdskulden, alltså all vård som fått anstå under pandemin, arbetas ifatt. Det är högt tryck på laboratorierna som ska göra analyser och diagnostik av exempelvis folksjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar samtidigt som antalet legitimerad personal som ska göra jobbet minskar. Ekvationen går inte ihop! Arbetsgivarna och politiken måste ta bristen på allvar och ett sätt att öka attraktiviteten för yrket är att inrätta en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker, säger Michel Silvestri.
Vården riskerar bli utkonkurrerad som arbetsgivare
Vårdförbundet ser att andra aktörer börjat konkurrera med regionerna om biomedicinska analytiker som blir alltmer eftertraktade i läkemedelsindustrin, inom djursjukvård och i privata företag som gör ”livsstils-testning” eller är underleverantörer till regioner. De högsta lönerna finns också i den privata sektorn. Det finns alltså en stor risk att särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker väljer att lämna regionerna eftersom andra arbetsgivare erbjuder bättre löneutveckling och sundare arbetsmiljö.
– Löneutvecklingen måste upp för att biomedicinska analytiker ska söka sig till och stanna inom inom vården och här måste landets regioner bli betydligt bättre arbetsgivare för att rekrytera och behålla rätt kompetens. De ”bäst” betalda biomedicinska analytikerna tjänar bara 40 000 kr i månaden efter en treårig avancerad högskoleutbildning och 30-40 år i yrket, det märks exempelvis i Skåne där många biomedicinska analytiker åker till Danmark för att jobba för att lönen är bättre, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.
