Sverige har en vårdkris.
Vårdköerna har fördubblats på några få år och många multisjuka får inte den vård och det kontinuerliga stöd de borde ha rätt till. Nu är det hög tid för ansvariga politiker, tjänstemän och vårdpersonal att modernisera vården och dra nytta av den tekniska och medicinska utvecklingen. Den nya digitaliserade vården kan inte reduceras till en fråga om hur farlig den kan tänkas vara eller vilka framtidsmöjligheter den skapar. Det är här och nu, en ren nödvändighet om vi ska klara av att lösa dagens vårdkris och möta framtidens personalbehov.
På några enstaka år har landets vårdköer fördubblats och vården av våra multisjuka fortsätter att vara ett stort problemområde i en vård som brister i att hantera patienter som inte enkelt passar in i sjukvårdens stuprörsorganisation.
Debatten om den digitala vården i Sverige har hamnat snett, och blivit alltför snäv. Istället för att diskutera hur vi bäst drar nytta av de digitala möjligheterna för hela vården har fokus hamnat på ersättningsnivåer, eller snarare brist på sådana, och enskilda vårdaktörers kryphålsagerande samt huruvida digital vård är framtiden eller vägen till fullständig katastrof. Förvisso viktiga frågor, men diskussionen behöver fördjupas. Att digitalisera vården och reformera sjukvårdsorganisationen är brådskande om vi ska klara våra välfärdsambitioner och om vår vård ska ligga i framkant.
Sverige står inför en stor kostnadsutmaning de kommande åren. Enligt en granskning från Riksrevisionen fattas 200 miljarder kronor i kommuner och landsting år 2030 om dagens personaltäthet inom välfärden ska behållas. Redan år 2020 behöver enligt samma granskning 20 miljarder kronor tillföras för att klara det växande antalet äldre i Sverige. Det handlar inte enbart om rena pengar utan också om svårigheten att få fram tillräckligt med kompetent personal. Och det handlar om system som inte är så effektiva som de skulle kunna vara.
En ökad tillgänglighet leder till en mer mänsklig och jämlik vård.
Dessvärre är det ett faktum att Sveriges offentliga sektor brister i digital mognad. Utvecklingen går inte så fort som man kan önska. Det finns inte heller något enkelt system att kopiera. Digitaliseringen måste vara en närmast evolutionär process där det är tillåtet att vi prövar nya saker. Men samtidigt behövs visioner och investeringar för att skynda på en nödvändig utveckling.
Sverige måste därför göra två saker. Skapa en miljö där vården kan ta till sig nya lösningar, vilket betyder förändrat arbetssätt inom vården och förnyade uppdrag från politik och tjänstemän. För det andra måste sjukvårdshuvudmännen genomföra nya upphandlingar av moderna och uppdaterade lösningar med tydliga digitaliseringsuppdrag från politiken. Det här måste vi göra tillsammans, och jag står gärna till tjänst för att diskutera lösningar. Men det här måste gå snabbt eftersom kostnadsutmaningarna och den kommande bristen på kompetens står för dörren.
Utvecklingen av den nya vården har bara börjat, och möjligheterna är närapå oändliga. Den lägger större vikt vid förebyggande insatser samt ger mer makt till de enskilda patienterna som blir bättre informerade. Står du ut med den maktförskjutningen och vad gör du i din roll åt det?
Jonas Sareld, MedHelp
