Världscancerdagen idag, 2017 diagnostiserades 65 000 nya cancerfall i Sverige.
Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i föreningen Frisk mat. Fotograf Emil Fagander
Runt 40 procent skulle kunna förebyggas genom livsstilen, enligt en rapport från 2018 av högt ansedda World Cancer Research Fund (WCRF). Den visar att hälsosamma matvanor och livsstilsval kan minska risken för cancer och hjälpa till vid rehabilitering. De tre miljoner skattefinansierade måltider som serveras dagligen i vård, omsorg och skola spelar flera viktiga roller här, menar föreningen Frisk mat.
– Den offentliga måltiden behöver i ännu större utsträckning ses som ett verktyg och en utbildningsinsats som främjar folkhälsan. Som skattebetalare ska vi kunna känna oss trygga med att pengarna går till måltider som föregår med gott exempel och gynnar individens hälsa. Annars riskerar vi att på sikt orsaka både stort personligt lidande och öka den ekonomiska belastningen på samhället i form av skenande sjukvårdskostnader, säger Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i föreningen Frisk mat.
Varje år spenderas årligen åtta miljarder i skattemedel på råvaror till de omkring tre miljoner måltider som dagligen serveras i offentlig regi. WCRF understryker i sin rapport att “regeringar har det främsta ansvaret för att värna sina medborgares hälsa, och att skapa miljöer som främjar hälsa”. Samtidigt saknar Sverige en statlig kontrollfunktion för att säkerställa näringen i och kvalitén på den mat som serveras i vård, skola och omsorg.
I rapporten från WCRF finns även konkreta råd kring särskilda livsmedelsgrupper. Till exempel bör processad mat och snabbmat som är rik på̊ fett, stärkelse och socker undvikas, liksom sötade drycker. Man bör äta måttligt av rött kött och undvika det processade, då det ökar risken för tjock-/ändtarmscancer. Istället rekommenderas att öka mängden fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter, då detta kan skydda mot vissa typer av cancer, övervikt och fetma.
– Trots all kunskap och goda råd, som funnits i många år nu, är det tyvärr fortfarande inte ovanligt med saftsoppor och sötade måltidsdrycker inom vård, skola och omsorg. Det är heller inte ovanligt med berättelser om helfabrikatpiroger på barncanceravdelningarna, lite isbergssallad som enda grönsak i hemtjänstens matlådor och sötat bröd som vana till frukost på förskolorna, säger Anna Lindelöw Mannheimer.
Efter rökning är övervikt och fetma den vanligaste orsaken till att drabbas av cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar. Vilket varannan vuxen i Sverige lider av idag. Och cirka 20 procent av barn i åldrarna sju till nio år uppskattas göra detsamma – med en klar överrepresentation i socioekonomiskt utsatta områden. Forskare vid Karolinska institutet har kommit fram till att om fetma och övervikt helt försvann i Sverige skulle närmare 2 000 cancerfall om året kunna undvikas.
Fyra förslag på hur den skattefinansierade maten kan förbättras:
- Höj kompetensen. Att öka insatserna för att höja kompetensen inom hälso- och sjukvården så att bättre rådgivning kring hälsosamma levnadsvanor kan ges. Under 2015 fick enbart cirka tre procent av patienterna i primärvården stöd för bättre matvanor. En siffra som måste öka om vi ska komma åt problemet kring övervikt och fetma.
- Instifta kontrollfunktion. Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög och jämställd kvalitet i hela landet samt lever upp till de Nordiska Näringsrekommendationerna, oavsett vart man bor.
- Inför ett lagkrav. Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.
- Främja kunskapsutbyte. Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.
