Viktig laboratorieteknik underlättar forskning kring aggressiv leukemi

Den vanligaste akuta leukemiformen hos vuxna är svårbehandlad.

Viktig laboratorieteknik underlättar forskning kring aggressiv leukemi 1
Marcus Järås

Överlevnaden fem år efter diagnos är bara 30 procent. Docent Marcus Järås vill utveckla en ny behandling som bygger på att patientens eget immunsystem bekämpar cancern.

Forskningsarbetet innebär bland annat att han klipper valda bitar ur DNA med hjälp av en gensax. Ett nytt anslag från Lundbergs forskningsstiftelse förbättrar förutsättningarna i laboratoriet där cellodlingarna hanteras.

AML, akut myeloisk leukemi, drabbar 350 personer i Sverige varje år. Bland vuxna är femårsöverlevnaden bara 30 procent. Barn som drabbas av AML tål dagens behandling med höga doser av cellgift bättre än vuxna och 70 till 80 procent av dem botas. Men de drabbas ofta av bestående biverkningar.

Metoden att använda patientens eget immunförsvar för att bekämpa cancercellerna har på senare år revolutionerat behandlingen av bland annat malignt melanom.

Marcus Järås, docent vid Avdelningen för klinisk genetik vid Lunds universitet vill åstadkomma något liknande för AML-patienterna.

Celler som kan ge upphov till cancer upptäcks och oskadliggörs vanligtvis av vårt immunförsvar. Men inte alltid. När cancer väl uppstår beror det på att cancercellerna har hittat ett sätt att undgå upptäckt av immunförsvaret.

”AML-cellerna har cirka 1 000 olika proteiner på sin yta. Vi arbetar med att ta reda på vilka eller vilket av de proteinerna det är som gör att cancern inte upptäcks. Om jag kan hitta och blockera just det proteinet så är antagandet och förhoppningen att immunförsvaret upptäcker cancercellerna igen”, förklarar Marcus Järås.

Med hjälp av en gensax klipper Marcus Järås och hans kollegor ut AML-cellernas ytproteiner, ett i taget. Då får de leukemiceller som innehåller hela arvsmassan förutom informationen för tillverkning av ett av ytproteinerna. Genom att odla de klippta leukemicellerna tillsammans med immunförsvarsceller som dödar cancerogena celler kan forskarna identifiera vilket protein, och därmed vilka gener, som gör att immunförsvaret inte agerar.

”Vi har hittat tre eller fyra proteiner som verkar intressanta. I nästa steg ska vi sortera ut celler som har dessa proteiner på sin yta. Det görs med en färgmarkerad antikropp som binder till proteinet. De celler som har en bunden antikropp separeras i en cellsorterare,” säger Marcus Järås.

Tidigare donationer från Lundbergs forskningsstiftelse har möjliggjort inköp av de avancerade cellsorterarna. I september beviljades ett nytt anslag till Marcus Järås. Det kommer att användas till dragbänkar som cellsorterarna ska stå i.

”Inne i dragbänken är det ett undertryck vilket gör att inget kan komma ut från proverna vi arbetar med. Det är viktigt eftersom vi hanterar patientprover och behöver skydda oss från olika smittor, t ex Covid-19, som är aktuellt nu.”

Enligt Marcus Järås är det ännu några år kvar till kliniska tester. När forskarna fått fram vilket ytprotein som gör att AML-cellerna inte upptäcks av immunförsvaret är nästa utmaning att kunna blockera det proteinet.