Ny forskning kan ge kunskap för att förebygga hjärtsvikt och plötslig död hos patienter med hjärtklaffsjukdom.
Nu tilldelas Bahira Shahim, kardiolog och forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare, på sex miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden, för att kunna utveckla framtida individuella behandlingar.
– Bahira Shahim tillhör en ny generation forskare som med hjälp av avancerad hjärtavbildning och nya gentekniker bidrar till nästa steg mot precisionsmedicin inom hjärtsjukvården. Hennes arbete kan på sikt rädda liv och ge patienter med hjärtklaffsjukdom bättre livskvalitet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden, Bahira Shahim, kardiolog och forskare vid Karolinska Institutet, H.K.H. Prins Daniel
Mitralisklaffen är den hjärtklaff som sitter mellan hjärtats vänster förmak och vänster kammare. Omkring 2,5 procent av befolkningen uppskattas leva med mitralisklaffsjukdom. Ett vanligt tillstånd är en så kallad prolaps, vilket innebär att klaffseglen blivit förtjockade, sladdriga och inte sluter tätt när hjärtat pumpar blod ut i kroppen. Det kan leda till att blodet pumpas åt fel håll i hjärtat, vilket kan orsaka hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar. Sjukdomen kan ge symtom som andfåddhet och hjärtklappning.
– Vår verktygslåda för att behandla mitralisklaffsjukdom är fortfarande ganska trubbig. Jag och mitt team vill kartlägga underliggande sjukdomsmekanismer, förbättra riskbedömningen och optimera tidpunkt och val av kirurgiskt ingrepp, säger Bahira Shahim, kardiolog och forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Med stöd av Prins Daniels anslag planerar Bahira Shahim att genomföra en jämförande studie av två vanliga kirurgiska behandlingsmetoder vid mitralisklaffläckage för att undersöka om risken för rytmrubbningar påverkas olika vid dessa metoder, studera underliggande hjärtmuskelsjukdom med gentekniker och följa sjukdomsprogression hos unga individer i populationen.
Forskningen kan ge avgörande kunskap för att förebygga hjärtsvikt och plötslig död hos patienter. Målet är att ta steg mot mer individanpassade vårdprogram och bättre långtidsresultat efter klaffingrepp.
