Avvikelser i ögonrörelser kan avslöja många olika neurologiska sjukdomar.
Men hittills har inte teknik för att registrera ögonrörelser, som länge använts inom forskningen, använts i ögonsjukvården.
Ett projekt på S:t Eriks Ögonsjukhus ska visa om det är möjligt.
Till S:t Eriks Ögonsjukhus remitteras cirka 500 patienter per år vars ögonrörelser avviker från det normala. Ögats rörelser ger information om vad som händer i hjärnan och genom att studera ögonrörelser kan bland annat neurologiska sjukdomar såsom Parkinson, MS och demens upptäckas.
För att undersöka avvikelser i ögonrörelser har ögonsjukvården hittills fått förlita sig på manuella och ganska subjektiva undersökningsmetoder som kräver lång erfarenhet av den som utför undersökningen och bedömer resultatet.
– Vi vill undersöka om de moderna eye tracking-teknikerna som används inom ögonrörelseforskningen och på yrsellaboratorier, även kan användas inom den ögonneurologiska sjukvården, säger projektledare och ögonläkare Frank Träisk på S:t Eriks Ögonsjukhus.
I projektet kommer sjuksköterskor och optiker att utbildas i att använda utrustningen. ST-läkare och ögonspecialister tränas på att bedöma patientens ögonrörelseförmåga utifrån en rapport som genereras automatiskt från systemet. Därefter tolkas rapporten kliniskt och förmedlas till de specialiteter som är inblandade i patientens vård, till exempel neurokirurgi, neurologi och neurorehabilitering.
– Det finns stora fördelar med att kunna använda eye tracking-tekniken inom ögonsjukvården. Vinsterna är kortare tid till rätt diagnos och bättre metoder för att utvärdera behandlingen. Dessutom är det en mycket kostnadseffektiv metod, som också är enklare att lära ut än dagens manuella metod, säger optiker och docent Tony Pansell, som länge forskat om eye tracking-tekniker.
Projektet finansieras delvis med medel från Region Stockholms innovationsfond. En rapport från projektet beräknas vara klar i slutet av 2024.
