Syresättningen i hjärnans vävnad kan kopplas till risken att avlida vid hjärtsvikt. Det visar en ny svensk studie med anslag från Hjärt-Lungfonden.
Resultaten pekar på att metoden kan bli en möjlig framtida markör för att identifiera patienter med hjärtsvikt och högre risk att dö.
– Våra fynd tyder på att hur väl hjärnan syresätts i vila kan spegla hur allvarligt sjuk en hjärtsviktspatient är och därmed också patientens långtidsprognos, säger Martin Magnusson, professor i kardiologi vid Lunds universitet.
I studien ingick 102 patienter med hjärtsvikt, med en medelålder på drygt 70 år. Forskarna mätte nivån av syresättning i hjärnans vävnad, så kallad cerebral tissue oxygen saturation (SctO₂), i vila med hjälp av infrarött ljus och följde deltagarna under i genomsnitt drygt två år.
Resultaten visar att patienter med högre SctO₂-nivåer hade lägre risk att avlida, oberoende av vissa kända riskfaktorer. Forskarna kunde inte visa något tydligt samband mellan SctO₂ och risken för återinläggning på sjukhus.
– Hjärtsvikt är en allvarlig och livshotande sjukdom där behovet av bättre riskbedömning är stort. Att kunna använda en enkel metod som utförs utan att tränga igenom huden för att identifiera patienter med hög risk skulle vara ett viktigt steg framåt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Studien visar också att patienter som rapporterade låg nivå av fysisk aktivitet, en timme eller mindre av ansträngande aktivitet per vecka, hade signifikant lägre SctO₂-nivåer.
– Nu behövs mer forskning om hur man kan arbeta mer förebyggande. Eftersom låg fysisk aktivitet är associerad med lägre SctO₂ kan metoden i framtiden eventuellt användas för att identifiera patienter som skulle gynnas mest av förebyggande insatser som träning och rehabilitering, säger Kristina Sparreljung.
Forskarna kommenterar att en begränsning i studien är att syremätningen gjordes 6–9 månader efter inläggningen då enkäten besvarades av patienterna.
Nästa steg är att validera fynden i större grupper och undersöka om fysisk träning som förbättrar SctO₂ också leder till förbättring hos patienterna.
