Luftföroreningar har kopplats till ökad risk för demenssjukdomar.
Nu ska forskare från Jönköping University (JU) och flera andra lärosäten undersöka om det spelar någon roll när under livet man utsätts för luftföroreningar.
Forskning har tidigare visat samband mellan luftföroreningar och Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Men det behövs mer kunskap om hur sambanden ser ut och om det finns perioder i livet då luftföroreningar kan ha särskilt stor betydelse.
– Vi vill förstå vilken betydelse luftföroreningar under olika delar av livet kan ha för risken att senare utveckla Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Genom att följa exponeringen över en mycket lång tidsperiod kan vi få en tydligare bild av när miljön kan ha störst betydelse, säger Deborah Finkel, professor vid Hälsohögskolan på JU.
Luftföroreningar från 1960-talet
En utmaning är att systematiska mätningar av luftföroreningar inte kom igång på allvar förrän omkring 1990. Forskarna ska därför använda historiska uppgifter om bland annat utsläpp och väder för att uppskatta nivåerna av luftföroreningar längre tillbaka i tiden. Målet är att uppskatta nivåerna av luftföroreningarna för perioden 1960–2024 och koppla uppgifterna till personer i Svenska Tvillingregistret.
I registret finns information om tiotusentals svenska tvillingar. Forskarna ska kombinera dessa uppgifter med information om luftföroreningar och var tvillingarna har bott under olika perioder. På så sätt kan de uppskatta hur mycket luftföroreningar de kan ha utsatts för under olika delar av livet. Även exponering i arbetslivet ska undersökas.
Tvillingar hjälper forskarna att skilja på arv och miljö
Att studien bygger på tvillingdata ger forskarna möjlighet att undersöka vilken betydelse arv respektive miljö kan ha för sambandet mellan luftföroreningar och demenssjukdomar. De kan exempelvis jämföra enäggstvillingar, som har samma genetiska förutsättningar, men som har levt i olika miljöer och därför kan ha utsatts för olika nivåer av luftföroreningar.
På så sätt kan forskarna bättre undersöka om skillnader i demensrisk hänger samman med miljöfaktorer, snarare än med gemensamma genetiska faktorer eller uppväxtförhållanden.
De ska också studera om sambanden skiljer sig åt beroende på bland andra sociala och ekonomiska förhållanden.
– Tvillingdata ger oss en unik möjlighet att studera samspelet mellan arv och miljö. Förhoppningen är att resultaten ska öka vår förståelse för vilka miljöfaktorer som går att påverka och därmed bidra med ny kunskap om hur risken för demenssjukdomar kan förebyggas, säger Deborah Finkel.
