Tarmbakterier pratar med våra kroppar genom kemiska ämnen som hamnar i blodet.
Genom att mäta dessa ämnen hoppas professor Fredrik Bäckheds forskargrupp vid Göteborgs universitet kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av diabetes, fettlever och hjärtinfarkt – långt innan de blir sjuka.
Med ett nytt bidrag på 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse köps nu ett toppmodernt analysinstrument in som gör forskningen möjlig.
Forskningen om tarmfloran har tagit ett stort kliv framåt. I stället för att bara ta reda på vilka bakterier som finns i tarmen, fokuseras det nu på vad bakterierna faktiskt gör. När bakterier bryter ner maten vi äter bildar de ämnen som kallas metaboliter. Man kan beskriva dessa ämnen som bakteriernas språk. Många av dem tas upp av kroppen och kan mätas i ett vanligt blodprov.
För att kunna läsa av detta språk kommer forskargruppen på Sahlgrenska Akademin att köpa in ett nytt, högkvalitativt analysinstrument – en masspektrometer. Satsningen är möjlig tack vare ett forskninganslag från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
– Det nya instrumentet är en viktig räddningsplanka för oss. Vår gamla maskin var utsliten, och utan det här bidraget fanns det risk för att vi inte hade kunnat fortsätta vår forskning. Det är genom att mäta bakteriernas kemiska ämnen i blodet som vi kan förstå deras påverkan på vår hälsa, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet.
Avslöjar dold risk och ”metabolt BMI”
Forskningsgruppen följer stora grupper av människor över flera års tid. Genom att undersöka blodprover från personer som var friska från början men som senare blev sjuka, kan forskarna hitta tidiga varningstecken i blodet. De har redan gjort flera viktiga upptäckter:
- Tidig upptäckt av diabetes: När forskarna undersökte personer som bar på diabetes utan att veta om det, visade det sig att nästan en tredjedel av de avvikande ämnena i blodet kopplades direkt till tarmbakterierna.
- Kroppens ”sanna” vikt: Forskarna har skapat en modell för att mäta en persons ”metabola BMI” i blodet. Vissa personer har en ämnesomsättning som motsvarar en högre vikt än vad vågen visar. Dessa personer har visat sig ha en betydligt högre risk för fettlever och får inte lika bra resultat av överviktsoperationer.
- Farliga ämnen bakom hjärtinfarkt och cancer: Forskarna har identifierat ett specifikt ämne (imidazolpropionat) som tillverkas av tarmbakterier. Ämnet ökar risken för insulinresistens, kärlsjukdom och fettlever. I en studie på 4 000 personer som haft hjärtinfarkt hade de med högst halter av detta ämne en betydligt högre risk att avlida. Ämnet utreds nu även för sin koppling till tjocktarmscancer.
Skräddarsydd vård inom två till fem år
Målet med forskningen är att skapa enkel och billig diagnostik för sjukvården. Just nu kartlägger forskarna vad som är ”normala” nivåer av dessa ämnen hos friska svenskar i olika åldrar.
– För det ämne vi studerat mest hoppas vi att sjukvården kan börja använda mätningarna som ett diagnosticeringsverktyg redan om två till fem år. På sikt vill vi också koka ner våra analyser till ett enkelt blodprov som mäter ett dussintal viktiga ämnen samtidigt, förklarar Fredrik Bäckhed.
I förlängningen banar forskningen väg för helt skräddarsydda behandlingar. Det kan handla om nya mediciner som stoppar bakteriernas tillverkning av skadliga ämnen, eller individanpassade kostråd – där en person mår bäst av att äta mer morötter medan en annan behöver broccoli, helt baserat på hur deras tarmbakterier fungerar.
Professor Fredrik Bäckheds forskargrupp vid Göteborgs universitet/Sahlgrenska Akademin är en internationellt ledande miljö inom forskning på tarmflora och hälsa. Gruppen firade nyligen 20 år och har genom åren huserat närmare 60 forskare från 17 olika länder. Cirka 70 procent av forskningen handlar om hjärt-, kärl- och ämnesomsättningssjukdomar.
