Europas träningsvanor: Vi vill röra på oss mer – men tiden räcker inte till

111

Ny undersökning från Huawei visar hur européernas syn på träning och fysisk aktivitet förändras.

Viljan att röra på sig mer finns, men att hitta tiden och ibland även veta var man ska börja är fortfarande en utmaning.

Huaweis årliga undersökning Health Behavior Survey, som genomförts av Ipsos bland nästan 5 000 vuxna i Europa[1], ger en inblick i européernas träningsvanor. Resultaten visar både positiva trender och tydliga hinder för en mer aktiv livsstil.

Vid en första anblick ser resultaten lovande ut. Promenader har en självklar plats i européernas träningsvanor. Hela 84 procent av de tillfrågade uppger att de promenerar i motionssyfte varje vecka. Bland dem som motionerar genom promenader ligger genomsnittet på 170 minuter i veckan, vilket gör promenader till den överlägset vanligaste motionsformen.

Men bakom denna enkla och lättillgängliga träningsform finns en mer komplex bild. Mer än hälften av de tillfrågade (55 procent) anser att de borde träna mer, samtidigt som 45 procent uppger att de inte vet hur mycket fysisk aktivitet som rekommenderas utifrån deras ålder, kön och fysiska förutsättningar.

Resultatet visar på en tydlig motsättning: många förstår vikten av att vara fysiskt aktiva, men har svårt att omsätta den kunskapen i praktiken.

Tidsbrist är det största hindret

För nästan hälften av européerna är det framför allt en sak som står i vägen för mer träning: tiden.

Hela 45 procent av de tillfrågade uppger att de skulle träna mer om de hade mer tid. Utmaningen är särskilt stor bland personer mellan 35 och 44 år, där 52 procent anger tidsbrist som det främsta hindret för att träna mer. Resultatet speglar en vardag där arbete, familj och andra åtaganden gör det svårt att prioritera träning.

Undersökningen visar också tydliga skillnader mellan kvinnor och män. Män tränar i genomsnitt 66 minuter mer per vecka än kvinnor, samtidigt som nästan hälften av kvinnorna uppger att tidsbrist hindrar dem från att träna mer.

Det tyder på att utmaningen inte enbart handlar om motivation. För många, särskilt kvinnor och personer som befinner sig mitt i arbets- och familjelivet, handlar det snarare om att få träningen att fungera i en redan fullspäckad vardag.

Skillnaden mellan upplevd och faktisk hälsa

Undersökningen visar även att européernas uppfattning om sin egen fysiska hälsa inte alltid stämmer överens med vad resultaten visar.

Bland männen klassificeras 56 procent som överviktiga eller personer med obesitas utifrån uppgifter om längd och vikt. Samtidigt är det endast 37 procent som själva uppfattar sig tillhöra någon av dessa kategorier.

Bland kvinnorna är skillnaden betydligt mindre. Här klassificeras 38 procent som överviktiga eller personer med obesitas, medan 36 procent själva gör samma bedömning.

Resultaten belyser vikten av att ha en god förståelse för sin egen hälsa. Att veta var man står i dag kan vara ett viktigt första steg mot att sätta mål och skapa hälsosammare vanor.

Kan tekniken hjälpa oss att bli mer aktiva?

Ett av undersökningens mest intressanta resultat handlar om den växande betydelsen av smartklockor och annan bärbar teknik.

Enligt undersökningen använder 46 procent av de tillfrågade vuxna en smartklocka. Nästan hälften av smartklocksanvändarna (47 procent) uppger dessutom att deras klocka har motiverat dem att bli mer fysiskt aktiva.

Det finns även skillnader i träningsvanor. De tillfrågade som använder smarta enheter uppger att de i genomsnitt lägger cirka 44 procent mer tid på löpning varje vecka jämfört med genomsnittet för samtliga deltagare i undersökningen.

För den som har svårt att hitta tid till träning kan tekniken spela en viktig roll. Fysisk aktivitet behöver inte alltid innebära ett långt träningspass. Genom att mäta vardagsrörelse, sätta upp mål och följa sin utveckling blir det enklare att få en överblick över den dagliga aktiviteten och hitta möjligheter att röra på sig mer.

Tekniken verkar också uppskattas av användarna. Mer än tre fjärdedelar (76 procent) av dem som använder smarta enheter uppger att de är nöjda med sitt val, medan 43 procent av smartklocksanvändarna beskriver sig som mycket nöjda.

Från träningsklocka till en naturlig del av vardagen

Resultaten visar hur den bärbara teknikens roll håller på att förändras. Det som tidigare främst handlade om att räkna steg och registrera träningspass har i allt större utsträckning blivit ett verktyg för att förstå och ta hand om sin hälsa.

För Huawei är detta en del av företagets långsiktiga arbete med att göra information om hälsa och träning mer tillgänglig i vardagen. Huaweis smartklockor bygger på företagets egenutvecklade TruSense-teknik, som kombinerar avancerade sensorer och algoritmer för att möjliggöra olika hälso- och träningsfunktioner.

Undersökningens övergripande budskap är tydligt: det är inte nödvändigtvis motivationen som saknas hos européerna. För många handlar det snarare om att hitta sätt att göra fysisk aktivitet till en naturlig och genomförbar del av vardagen.

Ett hälsosammare Europa börjar med bättre förståelse för våra vanor

Den första delen av Huaweis europeiska hälsoundersökning ger en intressant bild av hur européerna ser på träning och fysisk aktivitet i dag.

Promenader är fortfarande den vanligaste motionsformen, mer än hälften anser att de borde träna mer och tidsbrist är ett av de största hindren. Samtidigt blir smartklockor och annan bärbar teknik allt vanligare, och många användare upplever att tekniken hjälper dem att bli mer aktiva.

En av de viktigaste slutsatserna är kanske att en mer aktiv livsstil inte behöver innebära stora förändringar. För många kan det börja med något så enkelt som att få bättre förståelse för sina nuvarande vanor, sätta realistiska mål eller hitta nya möjligheter att röra på sig under dagen, med hjälp av smart teknik.