Kan ljusstyrkan i ett rum påverka hur patienter mår inför en undersökning?
Det vill forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet ta reda på genom att undersöka hur patienter och personal inom röntgenverksamheten påverkas av olika ljussättningar.
Studien, som planeras starta i november, syftar till att hitta den optimala ljussättningen i en miljö som annars präglas mycket av mörker. Röntgenundersökningar görs delvis i dämpad belysning och när röntgenbilderna väl ska tolkas görs även detta i mörka rum.
– Därför jobbar vi med ljussättningen i de rum som faktiskt kan vara belysta. Vi sätter upp lampor som är programmerade utifrån olika ljusstyrkor och utformning. I två veckor testar vi lite svagare belysning, för att nästa två veckor öka styrkan och intensiteteten i ljuset, säger Klas Sjöberg, överläkare inom internmedicin vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet, och den som leder studien.
Samband mellan ljus och mående
I en ny studie vill Klas Sjöberg och hans forskarkollegor ta reda på om det finns samband mellan ljusstyrka och personalens mående och även se om ljuset påverkar hur trygga patienterna känner sig inför röntgenundersökningar.
Forskarna vill ta reda på om det finns samband mellan ljusstyrkan och personalens mående – men också om det går att se samband med hur trygga patienterna, i synnerhet barn, känner sig inför röntgenundersökningarna. För att ta reda på detta kommer både personal och patienter få svara på enkätfrågor som sedan utvärderas.
– Förhoppningen är att det vi kommer fram till ska leda till förbättringar i lokalerna, som kanske också kan inspirera andra vårdverksamheter. Det är tacksamt att jobba med ljusforskning eftersom det går att genomföra förändringar som blir till det bättre.
Årets mörka månader
Studien inom röntgenverksamheten lutar sig mot tidigare forskning om hur kroppen påverkas av ljuset. Det finns forskning som visat att vi påverkas både av ljuset vi får på huden och ljuset vi får in i våra ögon. Det finns 25 000 gener som styr vår tillvaro och 5 000 av dom är säsongsberoende. Därför är det ingen slump att studien görs under årets mörka månader: det är vid den här tiden på året bristen på ljus påverkar oss som mest.
– Generna på vintern är mer inflammatoriska, vilket delvis kan förklara varför fler blir sjuka på vintern. Både hjärnans och magens klocka regleras av ljusintaget, till och med vår tarmflora varierar över dygnet, säger Klas Sjöberg, som gjort studier kring miljöfaktorers betydelse för hälsa, bland annat ljusets effekter på oss människor.
Morgonljuset viktigt
Hans allmänna råd är att se till att ta sig ut så tidigt som möjligt på dagen, för att fånga det så viktiga morgonljuset som hjälper till att reglera dygnsrytmen. Vi människor har en receptor, mottagare, i ögat som styr vår dygnsrytm genom att dämpa produktionen av sömnhormonet melatonin. Receptorn reagerar på blått morgonljus och justerar dygnsrytmen efter det.
Men att få rätt mängd solljus under vinterhalvåret är en utmaning för de flesta, även om man är utomhus tidigt på morgonen.
– Då behöver vi ha en bra inomhusmiljö för att kompensera, exempelvis att sitta närmare ett fönster än två meter. Jag brukar tända alla lamporna när jag kommer till jobbet. Det pågår internationellt arbete för en standard för hur mycket ljus man ska ha för att påverka dygnsrytmen.
Fakta
- Studien heter ”Validitet och användbarhet av personaliserat ljus för välmående”.
- Studien genomförs på Röntgen gastro urologi och thorax Lund, och Röntgen barn och skelett Lund på Skånes universitetssjukhus.
- Förutom Klas Sjöberg drivs studien av Camilla Viseu, röntgensjuksköterska inom Region Skåne, Madeleine Selvander, ögonläkare inom Region Skåne, Jenny Gårdling och Annelie Augustinsson, universitetsadjunkter vid Lunds universitet.
