Medicinpåminnaren Careousel har i 30 år varit ett förskrivningsbart och etablerat stöd inom äldreomsorgen.
Nu ökar användningen inom vuxenpsykiatrin och BUP – verksamheter där följsamhet till läkemedelsbehandling ofta är avgörande.
Medicinpåminnaren Careousel har i många år varit förknippad med stöd för personer med begynnande kognitiv svikt och demenssjukdom.
I 2025 har det i Västmanland förskrivits 109 Careousel-dosetter. Av dessa används 67 inom BUP och vuxenpsykiatrin. Det är en utveckling som visar att samma tekniska hjälpmedel kan individanpassas och användas av en betydligt bredare målgrupp än den generellt förskrivs till i dag.
Ett stöd för flera
Medicinpåminnaren Careousel från Posifon breddar användningen till BUP och vuxenpsykiatri. En utveckling som visar att tekniska hjälpmedel kan användas av en betydligt bredare målgrupp än den generellt förskrivs till.
Careousel är en dosett som hjälper individen att ta rätt medicin i rätt tid genom att mata fram rätt dos och påminna. Det minskar osäkerheten kring om medicinen är tagen och ger struktur i vardagen. Men behovet av det stödet är inte kopplat till ålder eller sjukdom.
– Inom barn- och vuxenpsykiatrin kan regelbunden och korrekt medicinering vara avgörande för behandlingsresultat, stabilitet och livskvalitet, säger Anna-Lena Frändeborn som är ambassadör för välfärdsteknik på Posifon. – För personer med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller andra kognitiva utmaningar kan en medicinpåminnare vara skillnaden mellan fungerande behandling och återkommande avbrott. Det handlar ytterst om självständighet, att ha möjligheten till egenansvar för medicineringen, oavsett livssituation.
Trend i fler regioner
Utvecklingen i Västmanland är inte unik. Allt fler kommuner och regioner breddar användningen av medicinpåminnare bortom traditionell äldreomsorg.
Det gäller även på särskilda boenden, inom LSS-verksamheter och inom psykiatrin. På samma sätt ser vi hur mobila trygghetslarm, som länge främst förknippats med demenssjukdom samt aktiva seniorer, skapar stort värde även för andra målgrupper exempelvis personer med psykisk funktionsnedsättning eller yngre personer med behov av ökad trygghet i vardagen.
Detta är en utveckling som kan ses som ett skifte där man i större utsträckning nu går från åldersbaserad till behovsbaserad teknik.
Tänk bredare
– Det är positivt att se hur Careousel används i fler verksamheter än många kanske ursprungligen tänker sig. När kommuner och regioner vågar tänka bredare kring sina välfärdstekniska lösningar skapas både bättre följsamhet, ökad självständighet och mer effektiv resursanvändning, säger Frändeborn.
– Careousel är ingen ny teknik, den har funnits i över 30 år och får kanske inte den uppmärksamheten den förtjänar. I all sin enkelhet så är den fortfarande brilliant. Jag vet att många kommuner har mycket att tjäna på att se den som ett första insteg, säger Frändeborn.
Med Careousel säkerställs att individer kan hantera sin medicin exempelvis innan de lämnar sjukhus, korttidsavdelning eller annan verksamhet. Det blir resurseffektivt då man säkerställer rätt vårdnivå.
– I 15 av 21 regioner finns möjligheten att förskriva Careousel i dag. Det ger regioner och kommuner goda förutsättningar för att hjälpa fler till en tryggare vardag. Här hoppas jag att fler kommuner tar inspiration av Västmanland, avslutar Frändeborn.
