Hur kan vi skapa en mer patientsäker, tillgänglig och hållbar vård?
När Healthcare Hackathon samlade aktörer från vård, tech, näringsliv, akademi och finans stod en sak i centrum: framtidens vårdutmaningar kräver nya samarbeten, fler perspektiv och lösningar som fungerar i praktiken.
IT-Hälsa var på plats som mediepartner när Julia Seitz bjöd in till en kväll med diskussioner, insikter och nya möjligheter.
Det talas mycket om digitalisering, innovation och framtidens vård. Men hur går vi från visioner och strategier till konkreta förändringar som gör skillnad för patienter och vårdpersonal?
Det var den övergripande frågan när Healthcare Hackathon arrangerades i anslutning till Patientsäkerhetsdagen den 9 november på Biblioteket Live på Söder i Stockholm.
Bakom initiativet står Julia Seitz, grundare av Healthcare Hackathon, med en bakgrund inom affärsutveckling och samarbeten mellan tech, retail, supply chain, vård och finans.
Hennes drivkraft är att skapa möten mellan kompetenser som alltför sällan möts.
– Jag har sett väldigt mycket kompetens, resurser och innovationskraft. Tyvärr mestadels utanför vården, berättade Julia Seitz under inledningen.
Hon beskriver hur vården ofta återkommer till begrepp som digitalisering, innovation och AI, samtidigt som den praktiska utvecklingen inte alltid håller jämna steg med ambitionerna.
Det var också ur den frustrationen som Healthcare Hackathon växte fram: en vilja att samla rätt människor i samma rum och skapa förutsättningar för dialoger som kan leda vidare till verklig förändring.
När olika kompetenser möts kan nya lösningar växa fram
Ambitionen med Healthcare Hackathon är att samla hela vårdens ekosystem. Offentlig och privat vård, myndigheter, näringsliv, teknikbolag, akademi, finans och investerare ska kunna mötas kring gemensamma utmaningar.
Det handlar inte enbart om att diskutera problem, utan om att identifiera vad som faktiskt behövs för att komma vidare. Det kan vara en investerare, en samarbetspartner, ett konkret användningsområde för en ny teknik eller kompetens från en helt annan bransch.
Under kvällen betonades också vikten av att deltagarna själva är aktiva och tydliga med vad de vill få ut av mötena.
Målet är att skapa ett sammanhang där nätverkande blir mer än ett visitkortsutbyte där rätt kontakter kan öppna dörrar till nya projekt och samarbeten.
Digitaliseringens påverkan på ungas hälsa i fokus
En av kvällens inledande programpunkter var en keynote med Stefan Hallgren, talent manager och medieproducent på NineTone Group AB. Med lång erfarenhet från digitala medier och arbete med några av Sveriges största digitala profiler lyfte han hur den digitala miljön påverkar unga människors hälsa och utveckling.
Hallgren har under mer än tio år arbetat med digitala kreatörer och berättade om sina erfarenheter av unga personer som tidigt fått stora följarskaror och därmed också en omfattande exponering och ett ansvar som kan vara svårt att hantera under uppväxten.
Hans huvudbudskap var att barn och unga behöver få möjlighet att utvecklas genom egna erfarenheter, relationer och möten i verkligheten.
Han lyfte paradoxen i att en generation som är mer uppkopplad än någonsin samtidigt riskerar att uppleva en allt större ensamhet.
Enligt Hallgren handlar utmaningen inte om att helt förbjuda teknik eller sociala medier. I stället behöver vuxenvärlden ta ett större ansvar för hur barn använder digitala plattformar och vilket innehåll de möter.
Han betonade särskilt betydelsen av vuxennärvaro, lärarstöd och mentorskap. Barn behöver få möjlighet att hantera motgångar, konflikter och sociala situationer i verkligheten erfarenheter som inte kan ersättas av att passivt konsumera innehåll på en skärm.
Hans slutsats var tydlig: tekniken är här för att stanna, men samhället får inte glömma bort att ge barn förutsättningar att utveckla sin egen identitet och självständighet.
Läkemedelsförsörjning – när logistiken påverkar patienten
Ett annat centralt ämne under kvällen var läkemedelsförsörjningen och hur Sverige kan utveckla samarbetet mellan apotek, vård och läkemedelsdistribution.
Diskussionen visade att läkemedelsbrist inte är ett enda problem med en enda lösning. Det finns skillnader mellan situationer där ett enskilt apotek saknar en viss produkt och situationer där läkemedlet inte går att få tag på överhuvudtaget.
Bakom detta finns bland annat utmaningar med produktion, prissättning, prognostisering och distribution.
Panelen diskuterade också hur apotekens lagernivåer och bristande tillgång till information kan skapa onödig friktion för både patienter och vårdpersonal.
För en läkare kan det innebära extra administration och tidskrävande kontakter när ett förskrivet läkemedel inte finns tillgängligt eller behöver ersättas. För patienten kan det betyda ytterligare väntan, nya kontakter och i värsta fall att behandlingen inte blir av.
En av de frågor som lyftes var möjligheten att bättre koppla samman apotekens lagersaldon med vårdens journalsystem. Det skulle kunna ge vårdpersonal bättre förutsättningar att välja rätt läkemedel redan vid förskrivningen.
Panelen diskuterade även farmaceuternas kompetens och möjligheten att ge apotekspersonal en mer aktiv roll i patientmötet, i stället för att så stor del av arbetet går åt till logistik och administrativa uppgifter.
En annan viktig slutsats handlade om behovet av bättre prognosmodeller.
I dag finns omfattande historiska data om läkemedelsförbrukning, men panelen pekade på att det behövs mer kunskap om patienternas faktiska behov och hur dessa förändras över tid. Genom att kombinera befintliga register med bättre prognostisering och praktiska tester skulle läkemedelsförsörjningen kunna utvecklas ytterligare.
Det är ett tydligt exempel på hur kompetens från logistik, retail, dataanalys och teknik kan bidra till att lösa utmaningar inom vården.
Från nätverkande till konkreta samarbeten
Gemensamt för kvällens diskussioner var behovet av att se vårdens utmaningar ur fler perspektiv.
Frågor om ungas psykiska och fysiska hälsa, läkemedelsförsörjning, digital utveckling och effektivare vårdprocesser är komplexa. De kan sällan lösas av en enskild aktör eller profession.
Det är just där Healthcare Hackathon vill göra skillnad.
Genom att föra samman människor med olika erfarenheter, kompetenser och resurser vill Julia Seitz skapa en plattform där idéer kan utvecklas till samarbeten och där innovation får en tydligare koppling till vårdens verkliga behov.
För IT-Hälsa, som mediepartner på plats, blev kvällen ett tydligt exempel på varför mötesplatser av det här slaget behövs. Det finns både kunskap och innovationskraft, men för att den ska komma till nytta måste rätt människor få möjlighet att mötas och arbeta tillsammans.
Framtidens vård byggs inte i separata stuprör. Den byggs när vården öppnar upp för nya perspektiv och när teknik, näringsliv, forskning och vårdens egna erfarenheter får mötas kring samma bord.
Och kanske är det just där den verkliga förändringen börjar inte i ännu en vision om framtidens vård, utan i samarbetet mellan dem som faktiskt kan bygga den.
