En person faller på natten. Ambulans kallas. Höftfraktur konstateras. Sjukhusvistelse, operation, rehab och ett liv som förändrats för alltid.
Kostnaden för samhället? Cirka 165 000 kronor bara det första året.[1]
Men det här scenariot behöver inte upprepas 16 000 gånger om året.[2] Vi har faktiskt verktygen för att göra annorlunda – om vi väljer att använda dem rätt.
Utmaningen är verklig men går att lösa.
Låt oss vara tydliga med läget. Mellan 2023 och 2033 behöver svensk äldreomsorg rekrytera nästan 123 000 nya medarbetare.[3] Samtidigt ökar gruppen som är 85 år eller äldre med 60 procent.[4]
Det låter överväldigande. Men här är det hoppfulla: vi behöver inte lösa detta bara genom att anställa mer personal. Det går inte ens. I stället måste vi hjälpa den personal vi har att arbeta smartare, mer förebyggande och med bättre verktyg.
Och det är fullt möjligt.
Från reaktiv brandsläckning till förebyggande omsorg
Ta exemplet med fallolyckor. Varje år kostar de svenska samhället 16,8 miljarder kronor.[5] Men forskning från Lunds universitet visar att enkla, förebyggande åtgärder är kostnadseffektiva och kan minska antalet fall dramatiskt.[6]
Modern teknik gör detta möjligt i praktiken. Sensorer kan upptäcka förändringar i rörelsemönster, sömn och dagliga rutiner. Det är tidiga varningssignaler som ger personalen möjlighet att agera innan något händer.
Tänk vad det betyder för personal inom vården och hemtjänsten: I stället för att ständigt reagera på akuta ärenden kan du få en tidig varning om att brukarens nattliga toalettbesök har minskat, ett tecken på att hon kanske undviker att gå upp för att hen känner sig osäker. Ett kort samtal, en enkel åtgärd, och en potentiell höftfraktur förhindras.
Det är inte science fiction. Vi på Everon, med verksamhet i flera länder, vet att detta exempelvis redan händer i brittisk och nederländsk äldreomsorg. Frågan är: när börjar det hända i Sverige?
Tekniken ger personalen tillbaka tiden
Ett av de största problemen i dagens äldreomsorg är att personalen inte hinner. Men mycket av den tid som går förlorad är inte till omsorg. Det är i stället administration, koordinering mellan system, och gissningar om vad som behöver göras.
Smart teknik kan frigöra denna tid:
- I stället för att kontrollera 15 personer fysiskt varje natt kan digital tillsyn visa vilka tre personer som faktiskt behöver ett besök och personalen kan ge dem mer tid.
- I stället för fem olika inloggningar ger sammanhållna plattformar personalen all information de behöver på ett ställe vilket ger mer tid till omsorg, mindre till IT-krångel.
- I stället för att dokumentera i efterhand kan data samlas automatiskt från dagliga aktiviteter. Personalen kan då fokusera på människan framför dokumentation.
Det här handlar inte om att ersätta personal med teknik. Det handlar om att ge den personal vi redan har bättre förutsättningar att göra sitt jobb.
Sverige har alla förutsättningar
Sverige har kompetensen. Vi har tekniken. Vi har kommuner som vill göra rätt. Det vi behöver är modet att faktiskt förändra hur vi arbetar.
Tre konkreta steg framåt:
- Upphandla resultat, inte teknik
Sluta köpa ”system” och börja köpa ”färre fallolyckor” eller ”bättre sömnkvalitet för våra äldre”. Det tvingar fram rätt fokus. - Gör personalen till champions
När väl systemen finns på plats, ge personalen utbildning, tid och mandat att faktiskt använda insikterna. Tekniken är bara så bra som de människor som använder den. - Kräv transparens och hållbarhet
System ska vara tillförlitliga dygnet runt, enkla att reparera, och designade för att hålla. Sluta acceptera lösningar som kräver utbyte efter några år.
Maud Waltersson, VD Everon Sverige
En ljusnande framtid är möjlig
När vi tittar på siffrorna, 123 000 rekryteringar ska till, 16 000 höftfrakturer varje år, 16,8 miljarder i kostnader, är det lätt att känna hopplöshet.
Men jag ser något annat. Jag ser en enorm potential.
Varje fall vi förhindrar är inte bara 165 000 kronor sparade. Det är en person som kan fortsätta leva självständigt. Det är en familj som slipper se sin förälder förlora sin rörlighet. Det är personal som får använda sin kompetens för det den är värd: att ge god omsorg, inte bara släcka bränder.
I Storbritannien har digitaliseringen av trygghetslarmen tvingat fram ett helt nytt sätt att tänka kring omsorg; mer förebyggande, mer datadrivet, mer effektivt. I Nederländerna integreras vårddata med bostadsplanering för att skapa miljöer som aktivt stödjer självständighet.
Sverige kan göra samma resa. Vi har faktiskt bättre förutsättningar än de flesta med hög digital mognad, välfungerande kommuner, engagerad vårdpersonal. Och de som redan arbetar, de 123 000 medarbetare vi behöver rekrytera det kommande decenniet förtjänar att komma in i ett system som är modernt, smart och stöttande. De äldre förtjänar en omsorg som ser dem, förstår dem och agerar innan det är för sent.
Tekniken ger oss möjligheten. Nu behöver vi viljan att använda den rätt.
Det är inte en fråga om svensk äldreomsorg kommer att digitaliseras och bli mer förebyggande. Frågan är hur snabbt och om vi gör det tillräckligt bra för att faktiskt göra skillnad.
Maud Waltersson, VD Everon Sverige
Om Everon: Everon hjälper vårdgivare omvandla data till beslut för tryggare och mer förebyggande äldreomsorg.
KÄLLHÄNVISNINGAR / FAKTAVALIDERING
[1] Kostnad höftfraktur första året: 165 000 kr (USD 17,588 i 2016 års penningvärde)
Källa: Vårdanalys PM 2023:2 ’Internationella jämförelser av vårdkedjan efter höftfraktur’
[2] Antal höftfrakturer: ~16 000-18 000 per år i Sverige
Källa: Osteoporosförbundet 2024, Rikshöft
[3] Rekryteringsbehov: Nästan 123 000 personer 2023-2033
Källa: SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) – Kompetensförsörjning äldreomsorg
Fullständigt citat: ’Sammantaget innebär det att behovet av rekryteringar till äldreomsorgen kommer uppgå till nästan 123 000 personer mellan 2023–2033’
URL: https://skr.se/skr/arbetsgivarekollektivavtal/personalochkompetensforsorjning/aldreomsorg.35046.html
[4] Demografisk utveckling: 85+ åldersgruppen ökar med 60% fram till 2033
Källa: SKR Kompetensförsörjning äldreomsorg
Fullständigt citat: ’Fram till 2033 kommer de som är 85 år eller äldre öka med 60 procent’
[5] Samhällskostnad för fall: 16,8 miljarder kronor årligen
Källa: Vetenskap och Hälsa/Lunds universitet – studie om fallolyckor
Fullständigt citat: ’Idag uppgår vårt lands kostnader för fallolyckor 16,8 miljarder där regionernas direkta kostnader är cirka 4,8 miljarder, huvuddelen på grund av slutenvårdskostnader’
URL: https://www.vetenskaphalsa.se/manga-fallolyckor-kan-enkelt-forebyggas/
[6] Förebyggande åtgärder mot fall:
Källa: Lunds universitet/Sölve Elmståhl, professor i geriatrik
Citat: ’hälsoekonomiska beräkningar av fallolyckor visar att fallpreventiva åtgärder är kostnadseffektiva, innebär stora besparingar och överväger de kostnader som tillkommer av att införa åtgärderna’
Källa: Läkartidningen ’Fall och höftfraktur hos äldre går att förebygga’
