När vården i allt högre grad bygger verksamhetskritiska processer på molntjänster och artificiell intelligens växer också frågan om kontroll.
Vem äger egentligen infrastrukturen bakom patientdata och AI-tjänster? Det var en av huvudfrågorna under ett europeiskt webbinarium om digital suveränitet där experter från finans- och tekniksektorn varnade för växande beroenden av enskilda leverantörer.
EU-kommissionens nya satsning på teknologisk suveränitet, presenterad den 3 juni genom European Technological Sovereignty Package, syftar till att stärka Europas kontroll över kritisk digital infrastruktur. Även om lagstiftningen ännu bara är på förslagsstadiet signalerar den en tydlig ambition att minska sårbarheten i samhällsviktiga verksamheter.
För hälso- och sjukvården är frågan högaktuell. Journaldata, medicinska bildarkiv, AI-baserade beslutsstöd och forskningsplattformar hanteras i dag ofta genom komplexa nätverk av leverantörer och molntjänster.
– Digital suveränitet handlar i grunden om en organisations förmåga att kontrollera sin egen teknik, sina data och sina system även när leverantörsrelationer förändras eller geopolitiska förutsättningar skiftar, konstaterade moderatorn Kate Mollett under webbinariet.
Bristande kontroll över AI-beroenden
Under seminariet presenterades en ny studie från IBM Institute of Business Value som visar att många organisationer fortfarande saknar överblick över sina AI-miljöer.
Färre än en av tio företagsledare uppger att de har en utmärkt förståelse för vilka AI-modeller, leverantörer och infrastrukturer verksamheten är beroende av. Samtidigt menar nästan tre fjärdedelar att det skulle vara svårt att byta AI-leverantör om det skulle bli nödvändigt.
För vården, där AI snabbt blir en del av både administration och kliniska arbetsflöden, innebär detta en potentiell risk.
Om en verksamhet inte vet exakt var data lagras, vilka modeller som används eller hur tjänsterna kan ersättas vid behov, riskerar beroendet att bli både tekniskt och juridiskt problematiskt.
Samhällskritiska verksamheter måste kunna stå emot störningar
Ett av de tydligaste perspektiven kom från Pietro Montemorri, Senior Vice President på Finance Informatik, som driver IT-systemen bakom Tysklands omfattande sparbankssektor.
Organisationen hanterar digitala tjänster för omkring 50 miljoner kunder och betraktas som en del av landets kritiska infrastruktur.
– Om vi inte får detta rätt påverkar det inte bara det finansiella systemet utan också samhället i stort, sade Montemorri.
Han framhöll att suveränitet inte handlar om nationalism eller att stänga ute teknikleverantörer, utan om att säkra motståndskraft och handlingsfrihet.
– Vi har ett stort ansvar att säkerställa motståndskraftiga processer, skydda känsliga data och minska de kommersiella riskerna och beroendena till våra leverantörer, sade han.
Även om exemplet kommer från finanssektorn är parallellerna till hälso- och sjukvården tydliga. Precis som banker hanterar vårdgivare stora mängder känsliga personuppgifter och samhällsviktiga tjänster som måste fungera även under kriser.
Från IT-fråga till strategisk ledningsfråga
En viktig slutsats från diskussionen var att digital suveränitet inte längre kan betraktas som en fråga enbart för IT-avdelningen.
När AI blir en integrerad del av vårdens verksamhet handlar frågan lika mycket om patientsäkerhet, kontinuitet och styrning som om teknik.
För svenska regioner och vårdgivare innebär utvecklingen att framtida upphandlingar av molntjänster och AI-lösningar sannolikt kommer att granskas utifrån fler perspektiv än funktionalitet och kostnad. Möjligheten att behålla kontroll över data, modeller och digital infrastruktur kan bli en lika viktig faktor.
I takt med att AI får en allt större roll i vårdens vardag blir digital suveränitet därmed inte bara en teknisk princip utan en förutsättning för att kunna kombinera innovation med säkerhet och långsiktig kontroll.
Av Annika Guldroth
