Maria Nilsson, lektor och docent vid Karolinska Institutet i nära samarbete med S:t Eriks Ögonsjukhus, får 300 000 kronor från Ögonfonden för sin forskning om huruvida förändringar i näthinnans nervlager kan bidra till tidigare diagnos och bättre uppföljning av multipel skleros, MS.
Maria Nilsson får 300 000 kronor i anslag från Ögonfonden för forskningsprojektet ”Kartläggning och uppföljning av det retinala gangliecellslagret i makula och det peripapillära nervfiberlagret hos nydiagnostiserade MS-patienter”.
– Anslaget gör att vi kan påbörja kostsamma analyser och sammanställa resultaten 6–12 månader tidigare än planerat. Jag är mycket tacksam för anslaget och den uppmuntran det ger hela forskargruppen, säger Maria Nilsson.
Maria Nilsson, lektor och docent, får 300 000 kronor från Ögonfonden
Vid MS uppstår inflammation i hjärnan som kan påverka kroppens olika funktioner. Eftersom ögat är en del av det centrala nervsystemet kan skador på nervvävnaden studeras med optisk koherenstomografi, OCT, en undersökning som ger detaljerade bilder av näthinnans olika lager. Skador i hjärnans synbanor kan leda till att nervceller i näthinnan gradvis förtvinar. Genom att mäta förändringar i näthinnans nervlager undersöker forskarna om dessa kan användas för att följa hur sjukdomen utvecklas.
Tidigare forskning har visat att ett tunnare nervfiberlager i näthinnan kan spegla hur långt MS-sjukdomen har utvecklats. Den här studien ska nu undersöka om förändringar i näthinnans nervlager också kan användas för att förutsäga hur sjukdomen kommer att utvecklas.
69 patienter har följts under fyra år
I forskningsprojektet har 69 personer som nyligen fått diagnosen MS följts under fyra år. Vid de årliga besöken har de undersökts med OCT, magnetkameraundersökning, MRI, och olika funktionstester.
Forskarna undersöker hur tjockleken på nervlagren i ögat förändras över tid och om förändringarna kan kopplas till bland annat genetiska markörer för MS eller förändringar som syns på magnetkamerabilder. Målet är att undersöka om OCT kan fungera som en lättillgänglig biomarkör, det vill säga ett mått som kan användas för att följa sjukdomen.
– Om förändringar i näthinnans lager kan förutsäga hur MS kommer att utvecklas kan detta bidra till snabbare diagnos, mer individanpassad behandling och bättre uppföljning. Det skulle kunna förbättra vården för personer med MS och minska behovet av mer resurskrävande undersökningar, säger Maria Nilsson, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
