Innovationer har potential att förbättra både resultat från hälso- och sjukvårdsinsatser och personalens välmående.
Studien påvisar att en föråldrad styrning och brist på hälso- och sjukvårdspersonal tynger Europas hälso- och sjukvårdssystem, men att innovativa modeller kan vara en lösning för att behålla personal och förbättra resultat.
Europeiska sjukhus står vid ett vägskäl – om inte en brytpunkt. Enligt Världshälsoorganisationen saknas det cirka 1,8 miljoner personer inom hälso- och sjukvården i Europa. I Sverige rapporterar Nationella vårdkompetensrådet att så många som 13 000 sjuksköterskor inte arbetar i sitt yrke och en undersökning från Sveriges läkarförbund har visat att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket. Denna påfrestning har tärt på personalstyrkan och den har väckt oro över den vård som tillhandahålls. En ny studie från IT- och managementkonsultföretaget BearingPoint visar dock att lösningarna kan ligga i att omvandla sjukhusens ledningsmodeller och anamma teknik som artificiell intelligens (AI).
I studien, som genomfördes i sex europeiska länder (däribland Sverige), tillfrågades 300 yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården samt chefer för olika hälso-och sjukvårdsorganisationer. Resultatet visar att föråldrade ledningsstrukturer avskräcker kompetent och kunnig personal vilket försvårar för sjukhusen att möta patienternas behov. I synnerhet yngre hälso- och sjukvårdspersonal ter sig alltmer tveksamma till att satsa långsiktigt på karriärer inom hälso- och sjukvården. Studien visar dock på en potentiell väg framåt och exempel på innovativa sjukhus som inför flexibla och samarbetsinriktade ledningsmodeller för att förbättra personalens välmående och trivsel men även utfallet av vården.
Balans mellan flexibilitet och samarbete
I Frankrike har Hospital Center De Valenciennes antagit en decentraliserad styrmodell som i större utsträckning förflyttar beslutsmandat ut i organisationen för att öka involvering. Genom det så har man reducerat andelen administrativ personal till 5%, jämfört med snittet som ligger på 30% i Frankrike. Denna förändring har stärkt vårdteamen och skapat en mer samarbetsinriktad och motiverande miljö, vilket förbättrar vårdresultaten genom att anpassa personalens autonomi till patienternas behov.
På samma sätt lanserade Genèves universitetssjukhus sitt 3P-program (patienter, yrkesverksamma och allmänheten), som prioriterar patientengagemang i organisatoriska och tekniska förändringsprojekt. Denna modell har omdefinierat patienternas roll, gjort dem till aktiva deltagare i sin vård och förnyat vårdpersonalens engagemang för sitt uppdrag.
Stödja vårdpersonalens välbefinnande
Studien understryker också vikten av balans mellan arbete och privatliv för att behålla vårdpersonal. Oslo universitetssjukhus i Norge har infört flexibla arbetstider för vårdpersonalen exempelvis i form av längre arbetspass, vilket avsevärt minskade personalomsättningen och förbättrade välmående. Med mindre stressad och mer välmående personal står sjukhuset bättre rustat för att leverera en högkvalitativ vård, vilket ger stöd för tesen att medarbetarnas välmående har ett samband med utfallet av den vård som bedrivs. Just längre pass kan dock vara en utmaning för vården i Sverige då det har försvårats genom införandet av EUs lagstiftning kring dygns- och veckovila.
Utnyttja AI
Avancerad teknik som AI är en annan viktig hävstång i sjukvårdens omställning. Genom att automatisera administrativa och logistiska uppgifter gör AI det möjligt för vårdgivare att ägna mer tid och kraft åt direkta vårdinsatser. Dessutom kan AI-drivna verktyg redan idag förutsäga vårdbehov och anpassa behandlingar, vilket förbättrar effektiviteten och lyhördheten.
“Sjukhus som använder avancerad teknik som artificiell intelligens, särskilt maskininlärning, förbättrar såväl effektiviteten som vårdkvaliteten. Dessutom, genom att automatisera vissa administrativa och logistiska uppgifter, frigör dessa verktyg tid för vårdgivare som kan ägnas åt uppgifter som genererar värde för patienten. AI kan även hjälpa till att förutsäga vårdbehov och individanpassa behandlingar i ett mer förebyggande hälso- och sjukvårdssystem – och paradoxalt nog mer mänskligt” säger Jonas Aronsson, Partner på BearingPoint.
Mot en ny vårdmodell
Sjukhusen måste också investera i kontinuerlig kompetensutveckling för att maximera dessa fördelar och kunna erbjuda motiverande karriärmöjligheter, t.ex. samarbetsprotokoll som gör det möjligt att delegera uppgifter från läkare till vårdpersonal, eller investera i fortbildning. Kort sagt, även om studien från BearingPoint tydligt visar att vårdpersonal förblir hängivna sina roller, är det inte tillräckligt för att upprätthålla ett system som står under hård press. De europeiska sjukhusen måste anamma innovativa styrmodeller som stärker personalen, engagerar patienterna och integrerar ny teknik.
”Om viljan finns är det fortfarande möjligt att omvandla våra europeiska sjukhus till attraktiva arbetsplatser där arbetsmiljön är stimulerande och utvecklande, och där olika yrkesgrupper alla har goda karriärmöjligheter. Genom sin kreativitet och den stora, samlade kompentensen kan Europa ta sig an utmaningarna och skapa modeller för innovativ och humanistisk vård” säger Per Yhde, Partner på BearingPoint.
