Den informationsdrivna studien CONSIDERING-AF har nu påbörjats i Halland, med bland andra BMS som en samverkande part.
Syftet är att undersöka huruvida screening för förmaksflimmer baserat på en riskprediktionsmodell är effektivare än rutinsjukvård för att identifiera individer med förmaksflimmer.
Om studien utfaller positivt kan det innebära tidigare upptäckt av förmaksflimmer och att strokeförbyggande behandling kan initieras.
Modellen appliceras på regionala hälsodata och resultaten jämförs med rutinsjukvårdens insatser.
Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rubbning i hjärtrytmen och innebär ökad risk för blodproppar och stroke. Tillståndet utgör därmed en betydande utmaning för patienter, deras anhöriga samt hälso- och sjukvårdssystemet.
Det finns idag välfungerande diagnostiska verktyg och etablerade behandlingsalternativ i form av blodförtunnande mediciner för att förebygga stroke. Utmaningen består i att identifiera individer med odiagnostiserat förmaksflimmer, särskilt eftersom tillståndet i många fall förekommer utan symtom.
Studiedesignen för CONSIDERING-AF publicerades nyligen i den medicinska tidskriften BMJ Open. Studien tar avstamp i tidigare forskning och tillämpar en validerad riskprediktionsmodell baserad på flera etablerade högriskfaktorer. Modellen anpassas sedan till lokala hälsodata från Region Halland för att identifiera personer i riskzon.
Hälften av deltagarna kommer att erhålla ett EKG-plåster som under 14 dagar registrerar hjärtrytmen. Den primära frågeställningen är huruvida riskprediktionsmodellen i kombination med rytmregistrering via ett EKG-plåster är effektivare för att upptäckta förmaksflimmer jämfört med rutinsjukvård. Deltagarna applicerar det hemskickade plåstret själva och kan under tiden leva som vanligt. De deltagare som under studiens gång diagnostiseras med förmaksflimmer kommer att erbjudas medicinsk bedömning inom ramen för rutinsjukvården.
Ambitionen är att klargöra huruvida riktade insatser baserat på förhöjd risk kombinerat med användandet av hälsodata leder till tidigare identifiering av personer med förmaksflimmer.
– Eftersom symtomen på förmaksflimmer kommer och går är de svåra att upptäcka. Därför är EKG-plåster ett bra och enkelt sätt att få fram data utan att patienten behöver befinna sig fysiskt i vårdmiljö utan kan sköta monitoreringen själv hemma i stället. Upptäcks flimret i tid kan patienten få behandling med blodförtunnande medicin och minska risken för bland annat stroke, förklarar kardiologen Johan Engdahl, som tidigare arbetat som överläkare i Region Halland och som i dag är docent och överläkare på Danderyds Sjukhus och likaså ansvarig för forskningsstudien.
