Distriktstandvården efterlyser mer nyanserad diskussion om amning och karies

Publicerat av: Redaktionen 2026-03-24

Frågan om amning och karies hos små barn återkommer ofta, både i vården och bland föräldrar.

Samtidigt visar forskning att sambandet inte är så enkelt som det ibland framställs.

Trots detta får många föräldrar rådet hos tandvården att begränsa amning, särskilt nattetid, för att minska risken för karies. Enligt aktuell forskning riskerar den typen av rekommendationer att skapa oro i onödan.

Amning i sig orsakar inte karies. Det är en sjukdom som uppstår genom ett samspel av flera olika faktorer. Enligt Pernille Magnusson, tandvårds- och hållbarhetschef på Distriktstandvården, är det viktigt att lyfta fram helheten.

”Vi behöver prata mer om vad som faktiskt påverkar barns tandhälsa. Karies är en multifaktoriell sjukdom där munhygien, kost och tandens kvalitet spelar stor roll. Amning i sig orsakar inte karies hos små barn. Däremot kan risken öka hos äldre barn över två år, särskilt vid nattamning i kombination med andra riskfaktorer” säger Pernille Magnusson, tandvårds- och hållbarhetschef på Distriktstandvården.

Flera faktorer påverkar risken

97d234d193b86d81 org 56y5 Karies utvecklas dock generellt inte av en enskild orsak. Det handlar om samspelet mellan bakterier i munnen, vad barnet äter, hur ofta tänderna utsätts för syraangrepp, salivens kapacitet att buffra och hur motståndskraftig emaljen är. Forskning visar att vissa barn har en ökad sårbarhet redan från början. Mineraliseringsstörningar i tandemaljen gör att tänderna är svagare och mer mottagliga för karies.

“Vi ser att barn med försvagad emalj (mineraliseringsstörningar) kan utveckla karies snabbare, oavsett om de ammas eller inte. Därför är det viktigt att inte dra för enkla slutsatser,” säger Pernille Magnusson.

Forskningen ger en mer nyanserad bild

Internationella studier visar att amning inte är en självständig riskfaktor för karies när man tar hänsyn till andra faktorer. I flera studier minskar eller försvinner sambandet när man justerar för exempelvis sockerkonsumtion och tandborstningsrutiner. Det tyder på att andra livsstilsfaktorer har större betydelse. Bröstmjölk skiljer sig också från många andra kolhydratkällor. Den innehåller komponenter som påverkar bakterier i munnen och har inte samma effekt som tillsatt socker.

Risk för att fokus hamnar fel

När amning lyfts fram som en riskfaktor finns en risk att fokus flyttas bort från det som verkligen gör skillnad. Det gäller framför allt tidig tandborstning med fluor, goda kostvanor och regelbundna besök i tandvården.

“Föräldrar behöver tydliga och samstämmiga råd. Om vi förenklar budskapet för mycket finns en risk att det blir missvisande,” säger Pernille Magnusson.

Förebyggande arbete är avgörande

Det finns en bred samsyn kring vad som faktiskt förebygger karies. Att börja borsta tänderna med fluortandkräm anpassat för barnets ålder så snart första tanden kommer är en av de viktigaste åtgärderna. Barnet kan också få bekanta sig med en tandborste utan tandkräm redan innan första tanden, då små barn utforskar gärna saker med munnen. Detta gör att introduktionen av tandborstning blir mindre främmande för barnet. Regelbundna kontroller hos tandvården gör det möjligt att upptäcka problem tidigt och sätta in rätt insatser.

“När vi träffar barnen regelbundet kan vi arbeta förebyggande och anpassa råden efter varje individ. Det är där vi kan göra störst skillnad,” säger Pernille Magnusson.

Behov av en mer nyanserad diskussion

Diskussionen om amning och karies visar hur viktigt det är med evidensbaserad information. Föräldrar behöver inte fler förenklade råd, utan en helhetsbild av vad som påverkar barns tandhälsa. Som yrkesverksamma inom tandvården har vi ett ansvar att ge tydlig och korrekt information som baseras på forskning.

Källor

hälsa

Föregående