Potential och hinder med sensorteknik i äldreomsorgen
Hem ÄLDREOMSORG Potential och hinder med sensorteknik i äldreomsorgen

Potential och hinder med sensorteknik i äldreomsorgen

Publicerat av: Redaktionen

Skellefteå kommun har undersökt hur sensorteknik kan kartlägga livsmönster hos personer i särskilt boende.

Målet var att förebygga olyckor och sjukdom och i slutändan nå ett breddinförande. Men både etiska och juridiska hinder kom i vägen. Trots det har värdefulla lärdomar dragits.

I IoT Sveriges senaste poddavsnitt berättar vi om projektet Framtidens välfärdsteknik med Internet of Things, FraViVo. Skellefteå kommun har under flera år undersökt hur uppkopplad teknik kan skapa trygghet och självständighet inom äldreomsorgen.

–I det här projektet ville vi hitta en verksamhetsmodell som går att implementera brett i kommunen. Därför valde vi att titta på boendeformen särskilt boende där det finns en tydlig koppling mellan kommunen och individen.

Det berättar Emmy Hedström Kuosmonen som varit projektledare för FraViVo. Projektet handlar om att med hjälp av sensorteknik skapa en förståelse för en individs hälsa och sjukdomsförlopp. Inledningsvis användes trygghetssensorer som delade in rummet i zoner och som kan avgöra var en person befinner sig, om hen sitter eller ligger ned.

Potential och hinder med sensorteknik i äldreomsorgenBeteenden kan uttydas med sensordata

I projektet analyserades olika typer av beteenden med hjälp av sensortekniken så som nattlig oro, fall och mobilitetsförändringar.

–För exempelvis ”nattlig oro” kunde vi genom sensordatan koppla ett visst beteende till det. Det handlar om hur man rör sig i sängen, att man vandrar runt på natten och så vidare, berättar Emmy Hedström Kuosmonen.

Tanken med att kartlägga beteendemönster handlar i förlängningen om att kunna förebygga olyckor och sjukdom, och att ge stöd och komplettera vårdpersonalens subjektiva bedömning.

Oväntad vändning

Men projektet tog en ny vändning när det visade sig att den tekniska lösningen som användes inte var tillräckligt säker. Projektet kom fram till att AI-sensorn måste betraktas som en kamera och då faller tekniken under kamerabevakningslagen.

–Vi fick montera ned allt från boendet och i stället testa tekniken i en labbmiljö. Det blev en oväntad vändning men nu har vi utvärderat och jämfört AI-kameran med en mindre integritetskränkande sensor som bygger på radar.

Emmy Hedström Kuosmonen tycker att projektet har kommit fram till många värdefulla insikter som kommer att kunna användas vidare. Inte minst när en sensor är att betrakta som en kamera och vad det får för konsekvenser. Lyssna på hela poddavsnittet där hon berättar mer om utmaningar och lärdomar vad gäller frågor kring etik och juridik kopplat till teknikanvändning inom äldreomsorgen.

Lyssna direkt

Mer om IoT Sveriges podcast.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>