AI i vården handlar inte bara om effektivare teknik eller smartare system.
Den verkliga potentialen ligger i att använda tekniken för att minska vårdens klyftor, avlasta personal och göra kvalificerad vård tillgänglig även där läkare och avancerad medicinsk utrustning är långt borta.
Det var ett av budskapen under Acers pressresa i Berlin på plats var IT-Hälsa, Dr. Adam Layer beskrev hur AI kan bidra till en mer hållbar hälso- och sjukvård.
Hållbarhet behöver enligt Layer ses ur flera perspektiv. Det handlar dels om miljön, dels om företags och organisationers förmåga att fungera långsiktigt men också om människors hälsa.
– AI har en enorm potential inom sjukvården. Men den stora utmaningen är egentligen inte tekniken. Det handlar om att övervinna sociala och kulturella barriärer, säger Dr. Adam Layer.
Från läkarbörda till AI-agenter
Ett område där AI redan kan göra konkret skillnad är den administrativa belastningen på vårdpersonal.
Generativ AI och så kallade långkontextmodeller kan användas för att hantera dokumentation och annan information som annars tar betydande tid från läkare. Nästa steg är AI-agenter som integreras direkt i sjukhusens system och elektroniska patientjournaler.
Tanken är inte att ersätta läkaren, utan att låta tekniken ta hand om delar av det arbete som i dag kräver mycket manuella insatser.
– Vi behöver använda AI för att minska bördan för läkare och vårdpersonal, så att mer tid kan ägnas åt patienten, säger Layer.
AI används samtidigt inom betydligt fler områden än administration. Ett exempel är läkemedelsutveckling, där tekniken kan bidra till att designa nya behandlingar, bland annat inom cancerimmunterapi.
Från behandling till förebyggande vård
En annan utvecklingslinje är kombinationen av AI och uppkopplade sensorer AIoT, Artificial Intelligence of Things.
Genom kontinuerlig övervakning kan tekniken upptäcka små förändringar i exempelvis rörelsemönster. Det kan ge vården möjlighet att agera innan ett allvarligare hälsotillstånd uppstår.
Stroke är ett tydligt exempel. Risken att drabbas av stroke är betydande och en andra stroke kan få ännu allvarligare konsekvenser. Med kontinuerlig monitorering är ambitionen att identifiera förändringar tidigare och på så sätt förebygga sjukhusbesök och allvarliga händelser.
Det innebär också en förskjutning av vårdens fokus: från att reagera när patienten redan är sjuk till att förebygga att personen behöver sjukhusvård överhuvudtaget.
– Om vi kan upptäcka subtila förändringar i människors rörelser och hälsotillstånd kan vi ibland agera innan personen behöver komma till sjukhuset, säger Adam.
Erfarenheten från Burkina Faso
För Layer är frågan om teknikens samhällsnytta inte bara teoretisk.
Under en period av samhällsservice i Burkina Faso, i Västafrika, mötte han en verklighet där det saknades både elektricitet, vatten och vägar.
Ett konkret problem var förvaring av poliovaccin. Vaccinet kräver en fungerande kylkedja och därmed tillgång till kylutrustning. Tekniska lösningar utvecklades, bland annat kylskåp som kunde drivas med gasflaskor. Men trots tekniken fortsatte viruset att cirkulera.
Erfarenheten blev en viktig lärdom: en teknisk innovation är inte automatiskt en lösning på ett mänskligt problem.
– Teknik behöver en bro till människors verkliga behov. Det räcker inte att uppfinna en lösning den måste fungera i den miljö där den ska användas, säger Layer.
AI där läkarna inte kan vara
Just detta perspektiv blir centralt när AI diskuteras ur ett globalt hälsoperspektiv.
I många delar av världen finns det stora skillnader i tillgången till specialistkompetens och avancerad sjukvård. En specialist kan helt enkelt inte resa till varje plats där behovet finns.
Här kan AI få en annan roll än i den välutrustade sjukhusmiljön.
Genom att distribuera AI-baserade lösningar till områden där specialistläkare saknas är ambitionen att minska det som Layer beskriver som den medicinska klyftan.
– AI kan hjälpa oss att föra intelligens dit där vården behövs som mest, säger han.
Det handlar därmed inte bara om att göra vården effektivare i länder som redan har avancerad sjukvård. Målet är också att använda tekniken för att göra specialistkunskap och medicinska verktyg mer tillgängliga för människor som annars har långt till vården.
Tre nivåer av hållbarhet
Ur det perspektivet blir AI en del av en bredare hållbarhetsdiskussion.
Den första nivån är den miljömässiga: hur teknik och verksamheter kan minska sin påverkan på miljön. Den andra handlar om företagens och organisationernas motståndskraft och förmåga att fungera långsiktigt.
Den tredje och kanske mest konkreta för individen handlar om människors hälsa.
Här finns en paradox. AI kräver datorkraft och infrastruktur, samtidigt som tekniken kan användas för att göra vården mer förebyggande, effektiv och tillgänglig.
För Acer handlar frågan därför inte enbart om att utveckla kraftfullare hårdvara och mjukvara. Den handlar också om vad tekniken faktiskt kan åstadkomma när den kopplas till verkliga samhällsproblem.
Tekniken måste nå fram
AI-baserade vårdlösningar har redan nått flera länder, sjukhus och medicinska institutioner. Men för Layer är den globala ambitionen större än att bara sälja eller implementera ännu ett tekniskt system.
Det handlar om att minska avståndet mellan den vård som är möjlig och den vård som människor faktiskt kan få tillgång till.
Erfarenheten från Burkina Faso fungerar samtidigt som en påminnelse om att teknisk utveckling aldrig sker i ett vakuum.
En AI-lösning måste passa in i människors vardag, vårdens organisation och den lokala infrastrukturen. Annars riskerar även den mest avancerade tekniken att missa sitt mål.
– Teknikföretag kan bidra mycket till sjukvården. Men vi måste börja med människans behov och sedan fråga hur tekniken kan hjälpa till att lösa problemet, säger Adam Layer.
Det är kanske där den verkliga utmaningen för AI i vården ligger: inte i hur intelligent tekniken kan bli, utan i hur väl den kan översätta sin intelligens till konkret nytta för människor.
