Hur påverkas kroppen av att bära en tyngdväst med extra vikt i vardagliga aktiviteter och vad får det för hälsoeffekter för personer med fetma?
Om det handlar Jakob Bellmans forskning. Han är ST-läkare på Medicinkliniken på Hallands sjukhus Varberg och nyligen disputerade han vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sin forskning.
– I den största studien bar personer med fetma en väst i fem veckor. Hälften fick en tung väst, motsvarande ungefär en tiondel av kroppsvikten, och hälften en lätt väst. De som bar den tunga västen fick mindre fettmassa och mindre midjemått medan muskelmassan ökade. De som bar tung väst fick alltså en mer hälsosam kroppssammansättning. Förändringarna uppstod utan att deltagarna rörde sig mer eller ändrade sin förbränning.

Det går att kombinera kliniskt arbete med forskning i Halland. Forskningen har utvecklat mitt sätt att tänka som läkare, och patientmötena väcker hela tiden nya forskningsfrågor, säger Jakob Bellman som nyligen disputerade vid Göteborgs universitet.
– I en annan studie använde vi PET-kamera för att se hur kroppens vävnader tar upp socker från blodet. När deltagarna stod med viktväst tog muskler och skelett i benen upp mer socker än när de satt.
Kan din forskning kopplas till den kliniska vardagen?
– Ja, kopplingen är tydlig. På medicinkliniken möter vi många patienter med fetma och följdsjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. För dem är det viktigt både att minska mängden fett och att behålla muskler och fysisk funktion.
– Dagens fetmabehandlingar kan ge stor viktnedgång men en del av det som försvinner är muskler. Musklerna behövs för att orka i vardagen och klara sig själv när man blir äldre. Läkemedlen påverkar framför allt hur mycket vi äter, men de ersätter inte den belastning som kroppen saknar när vi sitter mycket.
– På sikt skulle viktbelastning kunna bli ett komplement till annan fetmabehandling, kanske särskilt för personer som har svårt att träna. Först behövs dock större och längre studier som visar hur effektivt och säkert det är, och vilka patienter som har mest nytta av det.
Vad är det som driver dig i din forskning?
– Det är mötet med patienterna. Jag ser varje vecka hur fetma och följdsjukdomar påverkar människors liv, och hur frustrerande det är när vikten kommer tillbaka trots stora ansträngningar. Det handlar inte om dålig karaktär utan om biologi. Att förstå den biologin bättre och hitta nya sätt att hjälpa patienterna tycker jag är otroligt roligt och meningsfullt.
Finns det något annat som du vill lyfta fram?
– Jag har forskat parallellt med min ST i internmedicin på medicinkliniken vid Hallands sjukhus Varberg. Det hade inte gått utan stöd från kollegor, handledare och chefer. Ett stort tack också till alla som ställde upp som studiedeltagare.
– Jag vill också lyfta att det går att kombinera kliniskt arbete med forskning i Halland. Forskningen har utvecklat mitt sätt att tänka som läkare, och patientmötena väcker hela tiden nya forskningsfrågor. Nu hoppas jag fortsätta inom samma område och undersöka hur kroppen reglerar sin vikt, varför vissa utvecklar fetma och hur vi kan förbättra samt individualisera behandlingen mot fetma.
Jakob Bellman disputerade den 9 oktober vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, med avhandlingen Health Effects of Weight-Loading in Obesity. Opponent var professor Tommy Olsson från Umeå universitet.




