I en ny internationell studie ledd från Lunds universitet har forskare upptäckt hur omprogrammerade cancerceller kan styra och organisera immunförsvarets attack mot tumörer.
I försök på möss kunde forskarna visa på hur immunceller rekryteras och organiseras inne i tumören för att skapa ett immunsvar. Resultaten kan bana väg för effektivare immunterapi och på sikt bidra till att fler patienter får nytta av behandlingen.
Studien i korthet: Grundforskning // Forskarinitierade studie // In vitro // In vivo
Immunterapi är en behandling som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer. Behandlingen har förändrat cancervården i grunden, men fortfarande fungerar den inte för alla och särskilt inte vid svårbehandlade cancerformer. En viktig framgångsfaktor för immunterapi är hur väl immunförsvaret kan organisera sitt angrepp inne i tumören. Inne i vissa tumörer bildas nämligen små kluster av immunceller – så kallade tertiära lymfoida strukturer (TLS), som hjälper till att samordna immunsvaret. Patienter, vars tumörer innehåller sådana kluster, svarar bättre på immunterapi och har ofta högre överlevnad. Men bildandet av dessa klustrer kräver rätt kombination av inflammatoriska signaler, immunceller och en tumörmiljö som tillåter immunförsvaret att organisera sig.
Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet
– Hittills har det varit komplicerat att få TLS att bildas, eftersom det har saknats bra metoder för att studera och konstruera dessa strukturer i olika typer av tumörer i labbmiljö. Nu har vi utvecklat en ny strategi för att möta denna utmaning, säger Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet, som lett studien.
Omprogrammerade cancerceller kan skapa förutsättningar för immunförsvarets attack
I forskargruppens tidigare studier har de visat att cancerceller inne i tumören kan programmeras om till dendritiska celler – en typ av viktiga immunceller som hjälper kroppen att skapa ett immunsvar mot tumören.
– I den nya studien visar vi att dessa omprogrammerade celler också kan främja bildandet av TLS, fortsätter Filipe Pereira.
Genom att omprogrammera tumörceller till dendritiska celler kunde forskarna undersöka vad som händer i tumörvävnaden när TLS bildas. Forskarna har också visat hur omprogrammerade celler driver på och organiserar immunförsvarets attack mot tumören. I försök på möss kunde forskarna även visa att metoden kan aktivera immunförsvaret vid flera olika cancerformer, bland annat melanom, tjocktarms-, urinblåse-, bröst- och bukspottkörtelcancer. Resultaten tyder på att cellomprogrammering kan bli en möjlig strategi för att göra tumörer mer mottagliga för immunterapi – och på sikt hjälpa fler patienter att få nytta av behandlingen.
– Resultaten tyder på att metoden har potential att bekämpa flera cancerformer, även sådana som vanligtvis är resistenta mot immunterapi. Det kan bana väg för nya immunterapier, avslutar Filipe Pereira.
Nästa steg: förstå hur immuncellerna samarbetar
Nästa steg är att bättre förstå vilka signaler som gör att TLS bildas och finns kvar över tid och hur metoden kan kombineras med dagens immunterapier. Forskarna vill också undersöka hur olika immunceller samarbetar för att skapa ett långvarigt svar mot tumören.
