Enligt en undersökning ledd av forskare vid Uppsala universitet har en betydande andel av de brittiska allmänläkarna integrerat generativa AI-verktyg som ChatGPT i sina kliniska arbetsflöden.
Resultatet sätter ljuset på hur snabbt artificiell intelligens har fått en allt större betydelse för sjukvården – en utveckling som har potential att revolutionera patientvården, men som också väcker relevanta etiska och säkerhetsmässiga frågor.
– Det pratas mycket om AI-hajpen, men vår studie visar att användningen av AI inom vården inte är något som ligger långt borta vid horisonten – det är något som händer här och nu. Läkarna har sett värdet i att använda den här typen av verktyg. Nu måste det medicinska samfundet agera skyndsamt för att hinna ta tag i de etiska och praktiska utmaningar som generativ AI medför för patienterna, säger dr Charlotte Blease som är forskningsledare och docent vid Uppsala universitet.
Enligt studien uppgav 20 procent av allmänläkarna att de använder generativa AI-verktyg på sina mottagningar, oftast då ChatGPT. Det här är den mest omfattande undersökningen om generativ AI inom sjukvården sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022, och har gjorts i samarbete med Harvard Medical School i Boston, USA, och Universität Basel i Schweiz.
Studien genomfördes i februari 2024 och ingick i en månatlig omnibusundersökning som riktades till allmänläkare från olika regioner i Storbritannien. Respondenterna bestod av 1 006 läkare som var registrerade på Doctors.net.uk, det största professionella läkarnätverket i Storbritannien.
Syftet med studien var att mäta i vilken utsträckning allmänläkare i Storbritannien använder AI-drivna chatbottar samt att få en förståelse för hur verktygen används i vårdsammanhang. I och med lanseringen av stora språkmodeller (LLM) har intresset vuxit för AI:s potential att stötta vårdpersonal inom alla möjliga arbetsuppgifter, från dokumentation till differentialdiagnoser.
Utöver det faktum att 20 procent av läkarna använde AI-verktyg på sina mottagningar visade studien också att 29 procent använde verktygen för att generera dokumentation efter patientbesöken, medan 28 procent använde dem för att ta fram differentialdiagnoser.
Resultatet ger vid handen att AI-chatbottar blivit alltmer värdefulla resurser inom vården, särskilt när det gäller att minska den administrativa arbetsbördan och ta fram beslutsunderlag. Användningen av dessa verktyg är emellertid inte riskfri. Det finns en signifikant risk för att AI för in felaktiga uppgifter (”hallucinationer”), förstärker fördomar och äventyrar patienternas rätt till ett privatliv. Allt eftersom utvecklingen av verktygen fortgår växer också det akuta behovet av robusta riktlinjer och utbildningsprogram inom vården för att säkerställa att verktygen används på ett säkert och effektivt sätt.
– Studien visar att brittiska allmänläkare i allt högre grad förlitar sig på AI-verktyg, trots bristen på formell utbildning och vägledning och de potentiella risker som detta medför. Det här är utmaningar som sjukvårdssektorn och tillsynsmyndigheterna kommer att få kämpa vidare med, men samtidigt har behovet av att ta klivet över till 2000-talets arbetsmetoder aldrig varit större, säger Charlotte Blease.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi.