Sjukvårdspersonal i hela Europa upplever psykisk ohälsa i linje med de nivåer som sågs i studien från 2021, när de befann sig i djupet av pandemins efterdyningar.
Detta visar ny forskning från Censuswide på uppdrag av Sony Healthcare Europe.
Undersökningen bland 600 onkologer och kirurger från Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige och Danmark visar att 95 procent har upplevt minst en typ av psykisk ohälsa under de senaste tolv månaderna. Samma siffra bara i Sverige är 98 procent.
Ångest är den vanligaste psykiska ohälsan (43 procent) i Sverige. Samtliga psykiska besvär (oro, utbrändhet, sömnlöshet, depression och ångest) ökade i jämförelse med tidigare års europeiska studie, och de två förstnämnda berörde 36 procent, respektive 32 procent av de tillfrågade i Sverige.
Studien genomförs av Sony för tredje året i rad och syftar till att mäta inställningen bland ledande läkare till deras arbete, samt den roll som ny medicinsk teknik spelar för att ta itu med viktiga utmaningar inom hälso- och sjukvårdssystemen.
En överväldigande majoritet (94 procent) av respondenterna i Sverige anger att den nuvarande personalbristen har en negativ påverkan för att minska vårdskulden, som de flesta respondenter tror kommer att ta ytterligare tre år att avveckla.
Dessa frågor verkar påverka personalens inställning till sitt jobb under 2024. Respondenterna känner sig mer bekymrade, ledsna, hopplösa och arga sedan förra året när de reflekterar över sin roll under 2024, där frustration ser den största ökningen från en av fem (20 procent) år 2022 till över en fjärdedel (26 procent) år 2023, bland de undersökta länderna i studien.
Undersökningen visar att dessa känslor möjligen återspeglas i deras relation till resurserna. Detta eftersom respondenterna har visat mer pessimism när det gäller den roll som tekniken kan spela för att hjälpa till att beta av eftersläpningarna, med två tredjedelar i Sverige (58 procent) som tror att den har en viktig roll.
Undersökningen belyser det arbete som måste göras av teknikpartner inom sjukvården för att återskapa hoppet om att resurser kan användas på ett sätt som inte ytterligare ökar utmaningarna för ansträngda scheman. Utan i stället hur teknik kan underlätta de dagliga bördorna under ansträngda och pressade tidsperioder med verklig och upplevd effekt.
- Vi vet att ingen teknik kan ersätta den hårt arbetande och skickliga personalen inom det medicinska området, säger Ludger Philippsen, chef för Healthcare Solutions Europe, Sony. Men med dessa nivåer av både logistiska och känslomässiga bördor tre år efter pandemins början kan vi inte förneka att det finns en stark känsla av ansvar för att ge stöd genom våra partnerskap. Förtroendet för teknik har minskat och därför är vår roll som en ansvarsfull leverantör inte att övertyga om att teknik är hela lösningen, utan att aktivt lyssna och stödja personalen för att tillhandahålla lösningar som verkligen kommer att underlätta deras nuvarande dagliga utmaningar.
Men åsikterna är inte helt negativa, 25 procent av de tillfrågade känner sig positiva och 25 procent känner sig förväntansfulla gällande vårdskulden och deras roll inför 2024.
