När Kommunal nyligen frågade 8 100 skyddsombud svarade 65 procent att det har förekommit våld, eller hot om våld, på arbetsplatsen, under de senaste 12 månaderna.
31 procent av skyddsombuden svarade dessutom att ensamarbete förekommer, trots att det finns en påtaglig risk för våld eller hot om våld.
En del i deras undersökning fokuserade på ambulanssjukvården där hälften möter hot och våld en eller flera gånger i månaden och liknande larmrapporter kommer regelbundet från läkare, fysioterapeuter och annan sjukvårdspersonal.
Problemet är att systemen som finns på plats för att säkra tryggheten ofta inte är byggda för den verklighet personalen faktiskt möter.
I våra kontakter med vårdverksamheter runt om i landet ser vi ofta samma mönster.. Många arbetsplatser har rutiner, men personalen vet inte hur de ska användas. Det finns trygghetsutrustning men den är för komplicerad eller inte anpassad till vardagens arbetsflöden. Och även om det finns larm är processen för vem som ska agera när situationen blir akut otydlig.
Christoffer Wiklander, tf VD, Crystal Alarm
Fem trygghetskomponenter som gör skillnad:
- Larm som går att använda i verkligheten. I en hotfull situation har personalen ofta bara en hand fri och några sekunder på sig. Trygghetssystem som kräver många steg eller inloggning fungerar inte i det läget, och gäller det ambulanspersonal i okänd miljö utan kollegor i närheten gäller det dubbelt. Systemen behöver vara integrerade i det personalen redan använder varje dag.
- Positionering som gör det möjligt att hitta rätt person. När larmet går måste hjälp kunna skickas till exakt rätt plats, även i stora sjukhuskomplex eller vid prehospitala insatser i okänd terräng. Felriktade larm skapar förvirring i stället för trygghet.
- Snabb kommunikation mellan kollegor. Personal måste kunna larma internt lika enkelt som externt. För ambulanspersonal, som ofta verkar utanför den egna organisationens lokaler, är sömlös samverkan med polis och räddningstjänst en förutsättning.
- Tydliga roller för vem som tar emot larmet. Trygghetslösningar fungerar sämre när ansvaret är oklart. Vem svarar? Vem går först? När kopplas polis in? Fördefinierade roller och beslutsvägar är lika viktiga som tekniken i sig.
- Uppföljning efter varje incident. Trygghetssystem behöver underhållas och justeras utifrån verkliga händelser. Uppföljning av ett hotlarm bör vara lika självklart som uppföljning av en avvikelse i patientsäkerheten.
Kommunalrapporten visar att det finns ett gap mellan de system som finns på plats och det skydd personalen faktiskt behöver. Att minska det gapet kräver samarbete mellan arbetsgivare, skyddsombud och leverantörer. Trygghet i vården behöver bli lika systematiskt och självklart som hygienrutiner och medicinska säkerhetsprotokoll, inte för att det är ett krav, utan för att det är förutsättningen för att personalen ska kunna göra sitt jobb.
Tio år av ökande hot och våld borde räcka som underlag för beslut. Nu handlar det om att faktiskt agera.
Av Christoffer Wiklander, tf VD, Crystal Alarm
