Enligt en ny undersökning från Contour Design upplever tre av fyra som spenderar mer än 2 timmar per dag framför datorn smärta i nacke, rygg, axlar, armbågar, armar, handleder eller fingrar.
Även om undersökningsdeltagarna är oroade över hälsoriskerna som förknippas med stillasittande arbete, är de flesta dock inte beredda att investera i ergonomiska hjälpmedel och tror inte heller att deras arbetsgivare är villiga att betala för förebyggande åtgärder.
Danska ergonomispecialisten Contour Design har genomfört en undersökning med 1250 kontorsarbetande personer mellan 25-55 år på tema ergonomi på arbetsplatsen. 250 svenskar deltog i studien.
Mer än tre fjärdedelar (77 %) av respondenterna upplever regelbundet obehag och smärta i nacke, rygg, axlar, armbågar, armar, handleder eller fingrar – något som är en direkt följd av datorarbete. Undersökningsdeltagarna är väl medvetna om hälsoriskerna med stillasittande arbete och 90 % uppger att de på ett generellt plan är intresserade av att förebygga framtida hälsoproblem.
Respondenternas kännedom om ergonomiska hjälpmedel är dock låg. I en del av undersökningen fick deltagarna till exempel se en video för att därefter svara på frågor angående ergonomiska möss. 31 % hade aldrig hört talas om ergonomiska möss, 28 % hade hört talas om dem, men aldrig testat. Endast 14 % använder en ergonomisk mus i dagsläget.
Trots låg kännedom generellt, uppger ändå 59 % att de har hög eller mycket hög tilltro till effekten av ergonomiska hjälpmedel. Förväntade fördelar som respondenterna lyfte fram var:
• Förebygga framtida smärta (46 %)
• Förbättra min hållning (38 %)
• Behandla/ta bort nuvarande smärta/skada (30 %)
• Bli mer effektiv (26 %)
Inte beredda att betala priset
Trots stort intresse för att förebygga framtida hälsoproblem och en hög tilltro till effekten av ergonomiska hjälpmedel, är majoriteten (53 %) både globalt och på svensk nivå, fortfarande inte beredda att investera i ergonomiska kontorsverktyg.
De vanligaste anledningarna till vad som påverkar deltagarnas beslut negativt är att de tror att en ergonomisk mus är dyr (28 %), de vet inte om arbetsgivaren skulle betala för den (19 %), de är osäkra på hur produkten ser ut och hur den känns att jobba med (18 %), de känner osäkerhet kring huruvida den förebygger skador (18 %) och osäkerhet kring huruvida den behandlar/minskar befintliga skador (18 %).
”Det är överraskande att så få av de tillfrågade har provat en så enkel och förebyggande lösning som en ergonomisk mus för att förebygga och lindra smärtsymtom. Ännu mer förvånande är det att priset avhåller dem från att minska skador, särskilt med tanke på att många arbetsgivare gärna erbjuder ergonomiska hjälpmedel. Sjukfrånvaro är dyrt för arbetsgivaren och påverkar individens välmående både på och utanför jobbet. Att ha friska medarbetare som trivs är dessutom en stor konkurrensfördel, säger Mikael Stenberg, Country Manager Sverige på Contour Design.
Låga förväntningar på stöd från arbetsgivaren
Bara en fjärdedel (25 %) av undersökningsdeltagarna skulle be arbetsgivaren betala för ergonomiska hjälpmedel. 16 % skulle be arbetsgivaren betala en del av produkten, 9 % skulle istället gå via läkare. 40 % av respondenterna sa att, om de skulle vilja ha en ergonomisk mus, skulle de behöva köpa musen själv. Det främsta hindret för att faktiskt kunna förebygga arbetsrelaterade skador verkar alltså vara att respondenterna varken tror eller förväntar sig att deras arbetsgivare kommer att finansiera ergonomisk utrustning.
”Undersökningens resultat visar att det saknas kunskap om vad man som anställd har rätt till på arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren förebygga ohälsa genom att undersöka risker för belastningsskador och informera om bästa sättet att arbeta vid skärmen. Arbetsgivaren ska också upplysa de anställda om de risker som finns vid datorarbete och säkerställa att personalen har kunskap om rätt arbetsställningar och rörelser för att undvika belastningsskador,” säger Mikael Stenberg.
”Ett så enkelt verktyg som en ergonomisk mus, som kostar cirka 3000 kr, kan användas i upp till 10 år. Det motsvarar mindre än en krona per dag. Å andra sidan kan kostnaden för att en medarbetare måste vara sjukskriven och genomgå upprepade behandlingar för belastningsskador mycket snabbt komma upp i tusentals kronor för arbetsgivaren,” avslutar Stenberg.