Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd typ av bindvävsceller som omger cancercellerna vid tumörer i bukspottskörteln.
De nyupptäckta cellerna motverkar tumörutvecklingen och kan därför vara ett mål för forskning kring nya behandlingar av bukspottskörtelcancer som är en av de dödligaste cancerformerna.
– Vi är ännu långt ifrån någon botande behandling, men detta kan visa på en framkomlig väg för fortsatt forskning, säger Daniel Öhlund, docent vid Umeå universitet och den som har lett den aktuella studien.
Cancer i bukspottskörteln, pankreas, är av de cancerformer som har sämst prognos för överlevnad. Det beror dels på att den ofta upptäcks sent, dels på att den svarar dåligt på traditionella behandlingar med cytostatika.
Forskare vid Umeå universitet har undersökt de bindvävsceller som omger cancercellerna vid bukspottskörtelcancer. Dessa celler, som kallas cancerassocierade fibroblaster – CAF, spelar en viktig roll i hur cancern utvecklas. Flera typer av CAF stimulerar cancercellernas tillväxt och bidrar till att cancercellerna är motståndskraftiga mot nuvarande behandlingar med cytostatika. De gör därmed cancern aggressivare och svårare att behandla.

Daniel Öhlund, docent i onkologi, universitetslektor och den som har lett studien. Foto: Mattias Pettersson.
Det som umeåforskarna har funnit är en annan tidigare okänd undergrupp av CAF som har motsatta egenskaper. Denna grupp kan istället hålla tillbaka cancern och öppna för att kroppens egna immunceller ska kunna angripa cancercellerna. Den nyupptäckta gruppen, kallad ifCAF – interferonrespons cancerassocierade fibroblaster, är dock i minoritet bland olika CAF runt cancercellerna.
– Den öppning vi ser är om man skulle kunna stimulera bildandet av denna nyupptäckta och snällare typ av bindvävsceller runt cancercellerna, och då på bekostnad av de andra typerna av bindvävsceller som gör cancern aggressiv, säger Daniel Öhlund.
Forskarna vid Umeå universitet går nu vidare med att studera potentiella läkemedelssubstanser som kan främja bildandet av ifCAF-celler så att de ökar i antal och därmed bromsar sjukdomsutvecklingen. Om det lyckas skulle det kunna bli ett mål för utveckling av framtida läkemedel.
Cirka 1300 svenskar per år får diagnosen cancer i bukspottskörteln.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.