En ny omfattande dansk registerstudie visar ett tydligt samband mellan mäns spermakvalitet och deras livslängd.
Studien, som publicerades 2025 i den vetenskapliga tidskriften Human Reproduction, är en av de mest långsiktiga i sitt slag och baseras på data från över 80 000 män som följts under en period på upp till 50 år.
Forskarna har analyserat spermieprover från män som sökt vård vid danska fertilitetskliniker mellan åren 1965 och 2015. Genom att koppla dessa prover till nationella hälsoregister har forskarna kunnat följa deltagarnas hälsa och livslängd över tid.
Skillnad på nästan tre år i livslängd
Resultaten visar att män med den högsta spermakvaliteten hade en genomsnittlig livslängd på 80,3 år. Män med den lägsta spermakvaliteten levde i genomsnitt till 77,6 år – en skillnad på 2,7 år.
I gruppen med bäst spermakvalitet uppmättes över 120 miljoner rörliga spermier per ejakulation, medan motsvarande siffra i gruppen med sämst kvalitet låg under 5 miljoner.
Spermakvalitet som indikator på generell hälsa
Forskarna betonar att resultaten inte innebär att spermakvalitet i sig förlänger livet. I stället pekar de på att spermakvalitet kan fungera som en indikator på männens övergripande hälsotillstånd.
Spermaproduktion är en biologiskt krävande process som påverkas av flera faktorer, däribland hormonbalans, näringsstatus, livsstil och exponering för miljögifter. En god spermakvalitet kan därför spegla ett välfungerande biologiskt system, där kroppen har resurser utöver de mest grundläggande överlevnadsfunktionerna.
Urvalet ger vissa begränsningar
Urvalet ger vissa begränsningarEftersom studien baseras på män som själva sökt vård vid fertilitetskliniker är urvalet inte helt representativt för den manliga befolkningen i stort. Forskarna påpekar dock att fertilitetsproblem ofta fördelas relativt jämnt mellan män och kvinnor, vilket innebär att en betydande andel av deltagarna sannolikt är jämförbara med genomsnittsbefolkningen.
Reproduktiv hälsa som en del av helheten
Studien bidrar till en växande forskningsbild som pekar på att reproduktiv hälsa bör ses som en integrerad del av den allmänna hälsan. Faktorer som kost, sömn, stress, fysisk aktivitet och miljöexponering har sannolikt betydelse både för fertilitet och för långsiktig hälsa.
Forskarna menar att resultaten kan fungera som en påminnelse om vikten av ett helhetsperspektiv på hälsa – där reproduktiv funktion inte betraktas isolerat, utan som en del av kroppens samlade biologiska status.
Referens
Jensen et al., Human Reproduction, 2025
https://academic.oup.com/humrep/article/40/4/730/8051460
