I Sveriges första kvantitativa analys av välfärdsteknik i äldreomsorgen finner forskarna Lina Maria Ellegård och Lovisa Persson inga tydliga samband mellan teknikanvändning och lägre kostnader i hemtjänsten, eller högre upplevd trygghet bland brukarna.
Däremot registreras fler fallolyckor i kommuner med hög teknikanvändning, vilket kan bero på ökad upptäckt.
Välfärdsteknik har lyfts fram som en lösning på äldreomsorgens personalförsörjning och för att möta vårdbehoven hos en åldrande befolkning. Trots att teknik som passiva larm, digital dag- och nattillsyn och gps-larm har använts i mer än tio år har dess effekter inte tidigare granskats systematiskt i Sverige. I rapporten Välfärdsteknik i äldreomsorgen: spår av ökad effektivitet? analyseras sambanden mellan kommunernas teknikanvändning och utvecklingen av hemtjänstkostnader, fallolyckor, inflyttning till särskilt boende och upplevd trygghet.
Resultaten visar att kommuner med hög teknikanvändning inte har en lägre kostnadsutveckling i hemtjänsten än kommuner med låg användning. Trots att ökad trygghet ofta anges som ett syfte med välfärdsteknik går inte heller ett sådant samband att belägga. Samtidigt är användningsnivån fortfarande låg på flera områden – exempelvis hade endast 4 382 hemtjänsttagare i Sverige digital nattillsyn 2025.
– Vår studie är den första som systematiskt undersöker om välfärdstekniken i hemtjänsten levererar de effektiviseringar som ofta utlovas. Vi hittar inga tecken på att så är fallet i dag. Det betyder inte att tekniken är verkningslös, men kommuner kan inte förvänta sig att den ska ge några snabba kostnadsbesparingar, säger Lina Maria Ellegård, docent i nationalekonomi vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet.
Lina Maria Ellegård, docent i nationalekonomi vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet
Det mest robusta sambandet gäller fallolyckor. I kommuner med hög användning av välfärdsteknik registreras cirka en ytterligare fallolycka per 200 invånare över 80 år än vad som är fallet i låganvändande kommuner. Författarna bedömer att ökningen kan spegla att fall upptäcks och registreras oftare – inte nödvändigtvis att det sker fler fallolyckor i denna typ av kommuner.
– Hur välfärdsteknik används kan ha stor påverkan på både brukare och anställda. Men det har länge saknats ett analytiskt ramverk för att förstå hur effekterna av tekniken kan se ut. Genom vår studie, där vi ställer frågorna och resonerar kring möjliga utfall och hur effekter ska tolkas, hoppas vi lägga grunden för ytterligare forskning, kommenterar Lovisa Persson, fil. dr i nationalekonomi vid Högskolan Kristianstad och IFN.
Rapportens viktigaste resultat:
- Inga tecken på resursbesparingar i hemtjänsten vid hög teknikanvändning.
- Fler registrerade fallolyckor i kommuner med hög teknikanvändning – statistiskt signifikant samband som bedöms spegla ökad upptäckt.
- Inget samband mellan användande av välfärdsteknik och upplevd trygghet bland hemtjänstens brukare.
- Möjliga senarelagda flyttar till särskilt boende i kommuner med hög teknikanvändning, särskilt där digital nattillsyn är utbredd – men sambandet är osäkert.
Författarnas förslag:
- Implementera välfärdsteknik stegvis och utvärderingsbart. Kommuner bör införa välfärdsteknik stegvis i verksamheter, eller koordinerat med andra kommuner, så att effekter går att utvärdera på ett trovärdigt sätt.
- Säkerställ relevanta indikatorer över tid. Incidenter dag- och nattetid, trygghetsmätningar, resursanvändning och tekniska problem behöver följas upp systematiskt på verksamhets- eller brukarnivå.
- Ställ uppföljningskrav vid upphandling. Vid utveckling och upphandling av teknik bör man kräva indikatorer som gör det möjligt att mäta och följa upp de effekter leverantörerna utlovar.
- Ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga arbetet med fallprevention. Socialstyrelsen bör kartlägga hur, och i vilken omfattning, kommuner använder välfärdsteknik för att upptäcka och förebygga fallolyckor – och hur detta arbete följs upp.
- Se tekniken som komplement, inte ersättning. Välfärdsteknikens styrka ligger i att upptäcka olyckor snabbt. Den bör därför kombineras med fallförebyggande insatser som fysisk träning, bostadsanpassningar och läkemedelsgenomgångar.
Om rapporten
Välfärdsteknik i äldreomsorgen: spår av ökad effektivitet? bygger på data från nästan samtliga svenska kommuner 2016 – 2023 och är Sveriges första kvantitativa utvärdering av välfärdsteknikens effekter i äldreomsorgen. Studien är en deskriptiv observationsstudie och kan därför inte fastställa orsakssamband.
Rapporten ges ut i skriftserien SNS Analys som är en serie korta och fristående rapporter som belyser aktuella och viktiga samhällsfrågor. Syftet är att göra empirisk och policyrelevant forskning tillgänglig för beslutsfattare i politik, näringsliv och offentlig förvaltning.
Om författarna
Lina Maria Ellegård är docent i nationalekonomi vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet
