Koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården ger sjukskrivna patienter ett mer behovsanpassat stöd och skapar ökad trygghet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
Samtidigt går det inte att avgöra om insatserna leder till att fler återgår i arbete. Det visar en gemensam utvärdering från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter började gälla 2020 och innebär att regionerna ska erbjuda stöd till sjukskrivna patienter som behöver hjälp för att kunna återgå i arbete eller komma in i arbetslivet. För många patienter innebär stödet ökad delaktighet, bättre överblick och minskad osäkerhet i en svår situation, samtidigt som det kan bidra till bättre samordning mellan vården och andra berörda aktörer, exempelvis Försäkringskassan och arbetsgivare.
– Många patienter beskriver att insatserna ger ett emotionellt och praktiskt stöd, skapar trygghet och gör det lättare att förstå roller, ansvar och nästa steg i processen, säger Johan Frisk, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Utvärderingen visar att lagen har stärkt regionernas möjligheter till långsiktig planering jämfört med de tidigare årsvisa överenskommelserna mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Men det finns betydande skillnader mellan regionerna när det gäller hur arbetet organiseras, vilka kompetenskrav som ställs, hur insatserna registreras och hur patienters behov bedöms. En bidragande orsak är att det saknas en tydlig nationell vägledning för hur insatserna ska genomföras och följas upp.
– Vi ser att regionerna arbetar på olika sätt och att det saknas tillräckligt nationellt stöd för att skapa en mer likvärdig tillämpning, säger Johan Frisk.
Det går ännu inte att avgöra om insatserna leder till snabbare återgång i arbete. Även om resultaten pekar på att koordineringsinsatser kan göra nytta för vissa grupper av patienter, gör brister i regionernas registrering det svårt att dra säkra slutsatser.
– Det behövs bättre nationell uppföljning och tydligare kunskapsstöd för att regionerna ska kunna arbeta mer likvärdigt och för att effekterna ska kunna utvärderas bättre, säger Linda Beckman, utredare på ISF.
Myndigheterna rekommenderar att regeringen stärker den nationella kunskapsstyrningen om koordineringsinsatser och skyndsamt förbättrar tillgången till nationella hälsodata för att möjliggöra bättre uppföljning och analys.
Om rapporten
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick i oktober 2024 regeringens uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Uppdraget har varit att undersöka hur regionerna arbetar med koordineringsinsatser, om stödet är likvärdigt över landet och om insatserna bidrar till att sjukskrivna patienter återgår i arbete.
Utvärderingen bygger på dokumentstudier, intervjuer, enkäter och registerdata från regioner och myndigheter. Myndigheterna har bland annat intervjuat patienter och företrädare för vården, Försäkringskassan och arbetsgivarorganisationer samt analyserat data om sjukskrivningar och koordineringsinsatser från 2019–2024.
Rapporten Koordineringsinsatser vid sjukskrivning – en utvärdering av lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter finns att läsa och ladda ner på ISF:s webb och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys webb.
