Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 35,6 miljoner kronor från Afa Försäkring, för forskning inom arbetsmiljö och hälsa.
Forskningsprojekten har olika fokus på alltifrån behandlingsstrategier vid långvarig smärta till menstruationens påverkan på kvinnors arbetsliv och canceröverlevares arbetsförmåga.
Även teknikens roll i arbetsmiljön, jämställdhet i byggbranschen och nya metoder för riskbedömning av maskinvibrationer ska studeras.
– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad sjukfrånvaro. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv. De aktuella projekten förväntas ge värdefulla insikter och verktyg för att förbättra arbetsmiljön för många arbetstagare ute på svenska arbetsplatser, säger Ulrika Hektor, chef för avdelningen Forskning och utveckling, FoU, på Afa Försäkring.
– Forskningen vi finansierar på uppdrag av arbetsmarknadens parter ska komma till praktisk nytta i arbetslivet. Nu har vi beslutat att finansiera åtta nya intressanta projekt med 35,6 miljoner kronor, vilka spänner över vitt skilda ämnen och branscher som exempelvis vård, byggbransch och skogsindustri.
Här följer kortfattad information om de åtta nya forskningsprojekten:
Smärta och arbetsförmåga
Steloperation eller inte för långvarig ländryggssmärta
Steloperation eller inte för långvarig ländryggssmärtaPaul Gerdhem, forskare vid Uppsala universitet, har fått cirka 4,8 miljoner kronor för att undersöka om steloperation vid ländryggssmärta ger bättre effekt än samma operation utan stelgörande av ländryggen.
Ländryggsmärta drabbar 8 av 10 personer. För vissa kan besvären långvarigt och påtagligt försämra livskvaliteten. I projektet görs den första kontrollerade kirurgiska studien på ryggsmärta i syfte att undersöka steloperationens faktiska nytta, så att resurser kan användas på ett ändamålsenligt sätt. Resultatet ska visa om steloperation som aktiv behandling förbättrar smärta och funktion jämfört med operation utan den stelgörande komponenten och därmed om behandlingen bör erbjudas eller inte.
Personcentrerad teambehandling för patienter med opioider vid långvarig smärta i primärvården (OPI-PRIM): en studie med kvasiexperimentell design
Katja Boersma, forskare vid Örebro universitet, får cirka 5,2 miljoner kronor att undersöka hur smärtbehandling med opioider vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta kan optimeras i primärvården.
Långvarig opiodbehandling är vanlig förekommande, men evidensen vid icke-cancerrelaterad smärta är svag. Syftet med forskningen är att testa en ny personcentrerad teammodell med vårdsamordnare och kliniska apotekare för att optimera smärtbehandlingen. Resultatet förväntas förbättra livskvalitet, fysisk aktivitet och arbetsförmåga hos patienter samt ge en modell som kan vara vägledande nationellt i Sveriges regioner för bättre och mer kostnadseffektiv vård som gynnar såväl patienter som vårdpersonal.
Långsiktig arbetsförmåga och hälsa bland canceröverlevare
Anna Nyberg, forskare vid Uppsala universitet, får närmare 5 miljoner kronor för att undersöka hur canceröverlevare i arbetsför ålder påverkas av arbetsmiljöfaktorer och hur dessa relaterar till sjukfrånvaro.
Ungefär 300 000 personer i Sverige som överlevt cancer är i arbetsför ålder. Syftet med studien är att identifiera krav och resurser i arbetslivet som påverkar arbetsmiljön, arbetsförmågan och hälsan före och efter en cancerdiagnos. Resultaten ska ge evidensbaserad kunskap för att utveckla insatser och anpassningar som stärker möjligheten att arbeta efter cancer. På sikt kan detta minska sjukfrånvaron och främja ett hållbart arbetsliv.
Mens och kvinnors arbete: En studie om sambanden mellan menstruella besvär, sjukfrånvaro och arbetskraftsdeltagande
Emma Brulin, forskare vid Karolinska institutet, får närmare 4,6 miljoner kronor för att undersöka hur menstruella besvär påverkar kvinnors arbetskraftsdeltagande och sjukfrånvaro.
Syftet med projektet är att öka kunskapen och minska stigmat kring mensrelaterade problem genom att studera registerdata och göra intervjuer med anställda för att förstå om menstruella besvär påverkar kvinnors arbetsvardag och arbetsliv. Resultaten ska bidra till ökad öppenhet och bättre stöd och anpassningar på arbetsplatser. På sikt kan detta förbättra arbetsmiljön för kvinnor och bidra till minskad sjukfrånvaro och sjukskrivningar.
Nya möjligheter för en bättre arbetsmiljö
Byggbranschens kvinnor – fysisk kapacitet, hälsa, arbetsmiljö och inkludering
Charlotte Lewis, forskare vid Umeå universitet, får cirka 4,6 miljoner kronor för att undersöka hur kön och genus påverkar kvinnors möjlighet att börja och stanna kvar i byggbranschen. Studien tar upp frågor om fysiska och sociala utmaningar, maskulina normer, arbetsmiljö, jämställdhet och rekrytering till både yrkesutbildningar och jobb i branschen.
Byggbranschen siktar på att år 2030 ska minst var fjärde nyanställd vara kvinna. Syftet med studien är att kartlägga könsskillnader, hinder och möjligheter genom enkäter, tester och intervjuer med elever, yrkesverksamma och chefer. Resultaten ska ge branschen kunskap om förbättringsåtgärder för jämställdhet och hållbar arbetsmiljö. Rekommendationer och insikter sprids till yrkesutbildningar och arbetsgivare för att stödja en långsiktig ökning av antalet kvinnor i branschen.
Drönare i skogsbruket: nya möjligheter och risker för säker arbetsmiljö
Daniel Nylén, forskare vid Umeå universitet, får närmare 4 miljoner kronor för att undersöka hur drönarteknik påverkar arbetsmiljön i skogsbruket och hur olika drönartyper kan samverka på ett sätt som främjar säkerhet och effektivitet.
Fokus ligger på samspel mellan teknik och mänskligt arbete. Syftet är att utveckla ett styrningsramverk för säker drönaranvändning, identifiera behov av utbildning och ge rekommendationer för policyutveckling. Resultaten kan stödja arbetsgivare, myndigheter och andra relevanta aktörer i arbetet med att främja en trygg, effektiv och hållbar teknikintegration i skogssektorn.
Våldsprevention i psykiatrisk och somatisk vård: Metodtrohet, kompetens och anpassning av Safewards
Veikko Pelto-Piri, forskare vid Region Örebro län får närmare 5 miljoner kronor för att utvärdera implementeringen av Safewards med hjälp av SIFT (Safewards Implementation Fidelity Tool) i svensk psykiatri. Våld inom vården bidrar till en skadedrabbad vård- och arbetsmiljö och Safewards är den vanligaste våldspreventiva metoden i svensk psykiatri, men idag saknas verktyg och kompetens för att utvärdera hur metodtroget personalen arbetar.
Syftet är att minska risken för ineffektiv våldsprevention i svensk psykiatri genom att mäta hur väl metoden i Safewards följs med hjälp av SIFT och utvärdera samt stärka personalens kompetens i kvalitetssäkring. Projektet undersöker också hur svenska versioner av Safewards för rättspsykiatri och somatisk vård fungerar och upplevs. Det förväntas ge bättre kunskap om användning, förbättrad kvalitetssäkring och tydliga förutsättningar för effektiv implementering. Resultat och verktyg kommer att finnas tillgängliga online.
Underlag till gränsvärden för att möjliggöra skaderiskbedömning utifrån EU:s nya mätetal för stötvibrationer i maskinförordningen
Hans Lindell, forskare vid RISE, får cirka 2,4 miljoner kronor för att utveckla ett verktyg för riskbedömning av handhållna maskiner, inklusive högfrekventa stötvibrationer som dagens standarder missar. Vibrationsskador är Sveriges vanligaste arbetssjukdom. EU:s nya Maskinförordning, med fokus på högfrekventa transienta vibrationer, gäller från 2027 och innebär nya krav på säkerhetsstandarder för maskiner.
Syftet är att utveckla ett verktyg för riskbedömning som uppfyller EU:s nya krav. Det ska bedöma maskiners skaderisk utifrån vibrationsförekomst, inklusive högfrekventa transienta vibrationer, och klassificera dem i grönt, gult eller rött. Verktyget ger arbetsgivare och användare stöd för säkrare inköp och användning av maskiner. På kort sikt minskar det skaderisker och på lång sikt kan det påverka internationella standarder och bidrar till säkrare arbetsmiljöer.
