Bröstcancer-Sveriges finaste utmärkelse för innovativ forskning som ger omedelbar hjälp

43

Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2024 tilldelas Jana de Boniface, överläkare och bröstkirurg vid Capio Sankt Görans Sjukhus i Stockholm och forskare vid Karolinska Institutet där hon också är adjungerad professor i klinisk epidemiologi.

Hon har gjort sig känd som en hängiven forskare och en stridbar och orädd röst för bröstcancersjuka kvinnors rätt till individualiserad behandling – även inom kirurgi.

– Det är något alldeles speciellt att uppmärksammas av patienternas egen organisation, säger hon. Min forskning handlar om precis de här kvinnorna. Jag är otroligt stolt och glad.

Jana de Boniface får Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2024 för sin ”patientnära forskning och ständiga strävan att minimera de negativa effekterna på patienters livskvalitet som kan följa på bröstcancerkirurgi.” I motiveringen betonas också att hon bedriver regelbunden utbildning inom sitt specialistområde, onkoplastisk bröstkirurgi.

Jana de Boniface är utbildad i Berlin och kom till Västerås för en praktiktid. Det blev en ögonöppnare på flera sätt – hon ville flytta till Sverige och hon ville ägna sig åt kirurgi.

Parallellt med medicin studerade hon även musik på hög nivå med violin som sitt instrument. Hon har spelat med både Berlinerfilharmonikerna och Sveriges Radios Symfoniorkester, men med två barn och ett krävande jobb nöjer hon sig nu med lite kvartettspel.

Forskning och undervisning tar numera tre dagar av hennes arbetsvecka. Tidigare i år publicerades en artikel i ansedda New England Journal of Medicine om den så kallade SENOMAC-studien. I denna har forskare vid 67 sjukhus i fem länder under ledning av Jana de Boniface visat att patienter med upp till två sjuka portvaktskörtlar i armhålan inte behöver genomgå axillutrymning.

– Frågeställningen var visserligen inte ny, men vår studie var betydligt större än de som gjorts tidigare, säger hon. Den svarade också på en del nya frågor och har fått väldigt mycket uppmärksamhet.

Och resultaten är redan i klinisk rutin och minskar många kvinnors problem med lymfödem, något som gläder Jana de Boniface.

– Som kirurg vet man att man skadar patienten, men nyttan med ingreppet måste alltid vara större än den skada som tillförs. I de här fallen ska vi behålla strålbehandlingen, men inte ta bort lymfkörtlarna i armhålan.

Hon anser att det fortfarande finns mycket att göra för att åstadkomma likvärdig bröstcancerbehandling över hela landet. Hon vill också förbättra informationen till patienter och i högre grad erbjuda individualiserad kirurgisk behandling.

– Vi har alltid medicinska aspekter att förhålla oss till, men även inom kirurgin finns olika tekniker för att lösa samma problem. Oftast finns det utrymme för individuella val – och det tycker jag är viktig information att förmedla.

Nyligen har Jana de Boniface också dragit igång Neo-ACT, en stor, internationell studie om hur fysisk aktivitet kan påverka effektiviteten av cytostatikabehandling som ges före en operation, så kallad neoadjuvant behandling.

– Det är känt att träning kan bidra till att patienten tål sin behandling bättre, men vår hypotes nu är att det även finns en onkologisk effekt, säger hon. Det blir väldigt intressant att få svar på om fysisk aktivitet kan snabba på krympningen av tumören, eller till och med bidra till att den försvinner helt av cytostatikan?

Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet, tycker att det är viktigt att uppmärksamma engagerade läkare och forskare som lägger oändligt mycket tid och kraft på att ytterligare förbättra den svenska bröstcancervården.

– Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2024 går till en läkare vars patientnära forskning redan lett till förbättringar för våra patienter. Samtidigt säkerställer hennes undervisning att vi har välutbildade kirurger när det gäller onkoplastik och bröstbevarande kirurgi. Det är verkligen en värdig pristagare.

Bröstcancerförbundets Utmärkelse delas ut i samarbete med AstraZeneca.