Idag lider över en miljon svenskar av obesitas – sjuklig övervikt.
Denna sjukdom kostar samhället över 70 miljarder kronor, enligt Folkhälsomyndigheten.
Martin Carlsson, co-founder
Fetman i landet har fördubblats sedan 2004 – och framtidsprognosen är inte heller särskilt ljus.
Synen på obesitas är ofta att personerna får skylla sig själva, de är karaktärslösa och det är deras eget fel att de är överviktiga. Ny kunskap och modern forskning visar att det inte stämmer. Ju mer vi förstår om vårt hormonsystem desto mer inser vi att just fetma är en hormonrubbning. Aptit och mättnad beror på samspel mellan hormoner från mag-tarmkanalen, vår fettvävnad och hjärnan. Ärftliga faktorer och miljön spelar också en central roll för utvecklingen av sjuklig övervikt.
Många obesa skäms över att gå till sjukvården, därför ger digital vård en stark fördel när det kommer till behandling. Förutom hög tillgänglighet då patienten kan vara i hemmet eller på jobbet och få snabba svar från vårdteamet, bidrar det även till jämlik sjukvård eftersom patienten får tillgång till ett specialiserat livsstilsteam, vilket är sällsynt i Sverige, förutom i storstäder. Detta gör också vården mer proaktiv och i stor utsträckning förebygger allvarliga komplikationer till fetma. En annan aspekt är givetvis att patienten inte behöver ta ledigt från jobbet för att möta sin läkare.
Vi är nog alla överens om att fetmaepidemin som råder i Sverige och runt om i världen är ett prioriterat hälsoproblem som måste lösas.
Därför är det märkligt att vården i Sverige intar en reaktiv inställning till obesitas. Är du gravt överviktig får du oftast vänta tills du får diabetes typ 2 för att få tillgång till moderna läkemedel för viktnedgång. I vissa fall får överviktiga möjlighet till en för samhället mycket kostsam fetmaoperation, något som är förenat med risk för komplikationer men också livslång anpassning och lång eftervård. Med obesitas kommer en mängd följdsjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk att utveckla cancer. Detta skapar inte bara ett stort personligt lidande utan kostar samhället enorma pengar.
En annan aspekt är att personer med obesitas diskrimineras och möts av förakt när de söker vård. Istället för att få hjälp med grundorsaken får de höra att de själva måste gå ner i vikt för att kunna få vård, något som många patienter har kämpat med i hela livet. Vi vet idag att en patient med obesitas ytterst sällan kan träna eller banta bort sin övervikt. Det krävs livsstilsförändringar i kombination med något vi inom läkarkåren ser som en revolution inom fetmabehandling – moderna läkemedel som hjälper till att reglera hunger och mättnadskänslor.
Med lång erfarenhet inom digital vård för kroniska sjukdomar, kan jag konstatera att digital vård i kombination med läkemedel är framgångsfaktorn för snabb och stabil viktnedgång. Vi har senaste året behandlat över 10 000 patienter i en digital vårdmodell med ett team av läkare, hälsocoach, dietist, personlig tränare och psykolog, samt läkarledd medicinsk behandling med moderna läkemedel med bevisad effekt för viktnedgång.
Efter 6 månader uppnåddes i snitt en viktminskning på 12 % men en fjärdedel av patienterna gick ned 16% eller mer. Även blodtryck, blodsockernivåer, leverprover, blodfetter och livskvalitet förbättrades kraftigt.
Idag vill människor ha tillgänglig och proaktiv vård för att bota och förebygga sjukdomar som kan leda till hög livskvalitet och minska risken att dö i förtid. Därför är det viktigt för både individ och samhälle att vi accepterar och möter efterfrågan på nya digitala lösningar för att minska Sveriges övervikt. Studier visar att bland överviktiga ger fem procents viktnedgång 50 procent minskad risk för diabetes typ 2 och går man ner 10 procent minskar risken till 80 procent. Att i detta läge då tveka att ge sjukligt överviktiga moderna läkemedel är för mig en gåta. Och att dessa inte ingår i högkostnadsskyddet för patienter med obesitas är ännu mer förvånande.
