Den bredare digitala åtkomsten till patientjournaler och vårdtjänster har blivit en central del av svensk hälso- och sjukvård under 2026.
Med fler invånartjänster, distansarbete och integrerade vårdsystem ökar också kraven på hur information skyddas och hur identiteter hanteras. Frågan är inte längre om vården ska vara digital, utan hur den kan vara säker.
Samtidigt skärps hotbilden. Vårdens IT-miljöer är attraktiva mål på grund av sitt höga informationsvärde och sin samhällskritiska roll. När tillgängligheten ökar följer fler inloggningar, fler gränssnitt och fler beroenden mellan system.
För beslutsfattare och verksamhetsansvariga innebär utvecklingen ett skifte i fokus. Cybersäkerhet behöver byggas in från start, inte läggas på i efterhand, särskilt när journalåtkomst och digitala tjänster breddas.
Ökad digital tillgång till journaler
Tillgången till digitala journaler har förbättrat kontinuitet och delaktighet i vården. Patienter kan följa sin behandling, och vårdpersonal får snabbare tillgång till relevant information oavsett plats. Samtidigt innebär varje ny åtkomstpunkt en potentiell risk.
Under tredje kvartalet 2024 utsattes svenska organisationer i genomsnitt för 1 650 cyberattacker per vecka, en ökning med 165 procent jämfört med året innan. För vården, där driftstopp snabbt får konsekvenser för patientsäkerheten, blir robust skydd avgörande.
När journalsystem byts ut eller byggs ihop med nya e‑tjänster ökar komplexiteten. Utan tydliga säkerhetskrav i tidiga skeden riskerar sårbarheter att bli inbyggda.
Nya hotbilder mot vårdens IT
Hoten mot vårdens IT-system har förändrats snabbt. Automatiserade attacker och AI-baserade verktyg gör intrång både snabbare och svårare att upptäcka, särskilt i miljöer med många användare och fjärråtkomst.
Liknande mönster syns i andra internationella digitala miljöer där stora datamängder hanteras över landsgränser, från molntjänster till konsumentplattformar som utländska casino, där tillgänglighet och säkerhet måste balanseras i öppna ekosystem. För vården blir parallellen tydlig: ju fler användare och integrationer, desto större attackyta.
EU:s medlemsstater rapporterade 309 betydande cybersäkerhetsincidenter inom hälso- och sjukvård under 2023, enligt Läkartidningen. Siffran understryker hur systembyten och digital expansion kan sammanfalla med ökade risker om säkerheten inte är integrerad.
Identitet och behörighetskontroll
I takt med att hoten blir mer identitetsbaserade flyttas fokus från enbart nätverksskydd till vem som faktiskt får tillgång. Stulna eller kapade inloggningar är ofta vägen in, särskilt när användare har breda behörigheter.
Flerfaktorsautentisering, rollbaserad åtkomst och kontinuerlig loggning blir därför grundläggande verktyg. Det handlar inte bara om teknik, utan om processer som följs i vardagen, även under hög arbetsbelastning.
Samtidigt kräver AI-drivna attacker mer proaktiv övervakning. Att snabbt kunna upptäcka avvikande beteenden kan vara skillnaden mellan ett avvärjt intrång och ett kostsamt driftstopp.
Konsekvenser för regionernas upphandling
För regionerna får utvecklingen direkta effekter på hur IT-system upphandlas. Säkerhetskrav behöver vara tydliga, mätbara och kopplade till hela livscykeln, från införande till förvaltning.
Över hälften av cyberattackerna under första halvåret 2025 hade koppling till utpressning eller ransomware, enligt Microsoft. Det gör motståndskraft och återställningsförmåga till centrala kriterier i upphandlingar.
I praktiken betyder det att cybersäkerhet blir en strategisk fråga, inte ett tekniskt tillägg. För vårdens aktörer handlar det ytterst om att skydda förtroendet, säkerställa kontinuitet och sätta patientsäkerheten först i en allt mer digital vardag.
