Munhälsan är en av de viktigaste faktorerna för kroppens hälsa. Det vet vi efter decennier av forskning.
Ändå behandlas munhälsan fortfarande som något frikopplat från resten av kroppen i svensk sjukvård. Konsekvensen blir fler infektioner, fler komplikationer och en ökad risk för antibiotikaresistens.
Debatten om unga vuxnas minskade tandvårdsbesök visar hur sårbart systemet är. När kostnaderna stiger försvinner de förebyggande insatserna och problemen visar sig långt senare, ofta som medicinska följdsjukdomar. Men det här är större än tandvårdspolitik. Det handlar om hur Sverige organiserar sin vård – och framför allt om svenska folkets hälsa
Stora risker kopplade till munhälsan
Forskningen är entydig: plack, inflammationer och bakterieobalans i munnen påverkar hjärta, kärl och hjärna. Personer under 50 år med obehandlad tandköttsinflammation löper dubbelt så hög risk att få stroke. Orala bakterier har hittats i hjärnvävnad hos patienter med Alzheimer. Parodontit försvårar diabetesbehandling. Obalanser i munfloran påverkar tarmfloran och därmed tarmhälsan. För gravida ökar risken för tidig födsel.
Det här är välkänd medicinsk kunskap; ändå ligger munnen fortfarande utanför den medicinska riskbedömningen för just de patienter som skulle behöva ett helhetsperspektiv allra mest. I praktiken innebär det att tandvård och sjukvård behandlar samma patient, med samma infektioner och riskfaktorer, utan att prata med varandra. En person kan gå på regelbundna kontroller för hjärt-kärlsjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom eller cancer, utan att någon ställer frågor om munhälsan. Det är inte bara ineffektivt. Det är farligt.
Peter Radqvist, vd för Koite Health
Antibiotikaresistensen är det verkliga hotet
Antibiotikaresistensen är ett av våra största medicinska hot. WHO varnar för att fungerande antibiotika kan saknas inom 10–15 år. När det händer blir vanliga ingrepp och behandlingar svåra eller omöjliga att genomföra.
Munhälsan måste in i den diskussionen. En betydande del av de infektioner som kräver antibiotika börjar i munnen. Det märks tydligt redan i dag: peri-implantit är en av de snabbast växande infektionsdiagnoserna, implantatkirurgi driver antibiotikaförskrivning i många länder och cancerpatienter med mukosit får återkommande sekundära infektioner. Parodontala infektioner kommer tillbaka mellan klinikbesök eftersom den preventiva kedjan helt enkelt inte håller.
Att be vården skriva ut färre recept kommer inte att lösa problemet. Det är infektionerna som måste minska. Nyckeln är ett modernt system för infektionsprevention, inte fler möjligheter till infektionsbehandling. Nya metoder som fotodynamisk terapi, objektiv behandlingsföljsamhet, tydliga hemvårdsprotokoll och strukturerade implantatprotokoll kan minska bakteriebelastning och avlasta vården.
Om vi inte bygger de här strukturerna nu står vi oförberedda när antibiotikan slutar fungera – och då är det för sent.
Nytt system för infektionsprevention
Här brister svensk vård. Diagnostiken är god och kirurgin avancerad, men vi saknar de strukturer som krävs för att förebygga infektioner. Särskilt inom munhälsan, där dagens arbetssätt bygger på att patienten själv ska bibehålla resultatet mellan besöken utan tillräckligt stöd, uppföljning eller tekniska hjälpmedel.
Ett modernt system skulle innebära:
- integrerade riktlinjer mellan tandvård och sjukvård för riskgrupper
- fotodynamisk terapi (PDT) som minskar bakteriebelastning utan antibiotika
- MDR-godkända system som objektivt följer behandlingsföljsamhet
- implantatprotokoll som minskar bakteriemängden före, under och efter kirurgi
- strukturerade hemvårdsrutiner som håller infektioner borta mellan besöken
Det råder ingen brist på varken teknik eller kunskap. Det som saknas är en organisation som betraktar munnen som en del av människans biologi.
Det är dags för ett systemskifte
Sveriges vårdsystem är i många avseenden avancerat. Men uppdelningen mellan tand- och sjukvård är en kvarleva från en tid innan vi förstod hur infektioner fungerar. I dag vet vi bättre. Munhälsan måste in i det medicinska beslutsfattandet, särskilt för patienter med hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancerbehandling, immunsuppression, implantat och graviditet.
Debatten om ungas tandvård visar hur bräckligt systemet är. Vi har inte råd att låta förebyggande vård falla mellan stolarna. Inte när konsekvenserna sträcker sig långt utanför munnen.
Sverige behöver bryta silotänkandet och bygga ett modernt system för infektionsprevention – både på klinik och i hemmet. Det är en fråga om folkhälsa, ekonomisk hållbarhet och motståndskraft mot framtidens medicinska hot. Munnen är en del av kroppen. Det är dags för vården att ta det på allvar.
Peter Radqvist, vd för Koite Health
