Personer som i högre grad upplever att yttre faktorer som slumpen, ödet eller andra människors handlingar styr deras liv uppger andfåddhet i vardagen oftare än människor som upplever att de själva har makten att påverka sina liv.
Det visar en ny studie baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.
– Framför allt var känslan av att ha gett upp hoppet om ett förbättrat liv starkt kopplad till svårare andfåddhet. Våra resultat öppnar för nya möjligheter att förstå och behandla andfåddhet, inte bara som ett fysiskt tillstånd utan också som en upplevelse som påverkas av psykologiska faktorer, säger Max Olsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.
Tidigare forskning har visat att andnöd och andfåddhet påverkar den drabbades livskvalitet – många upplever begränsningar i vardagen och låg självskattad hälsa.
Mer än 28 000 män och kvinnor 50‒64 år ingick i studien där forskarna använde sig av data från befolkningsstudien SCAPIS. Graden av andnöd/andfåddhet skattades utifrån en standardiserad skala på mellan 0 och 4 där nivån 2 eller mer klassades som andnöd/andfåddhet.
Kontroll-lokus är ett begrepp inom psykologi som beskriver hur individer uppfattar orsaker till händelser i sina liv. Personer med ett internt kontroll-lokus tror att de själva har makten att påverka sitt liv och sina resultat. Personer med ett externt kontroll-lokus tror att yttre faktorer som slumpen, ödet eller andra människors handlingar styr deras liv och resultat.
Typ av kontroll-lokus definierades utifrån en rad påståenden som studiepersonerna kunde hålla med om eller inte hålla med om i varierande grad.
Studien visar en koppling mellan personer som upplever att de saknar kontroll över sina liv och större risk att lida av andnöd eller andfåddhet jämfört med människor som upplever att de själva har makten att påverka sina liv. Kopplingen sågs även efter att forskarna tagit hänsyn till underliggande sjukdom eller om personen har rökt eller inte.
– Målet med SCAPIS är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom, och att ta fram skräddarsydda behandlingar så att fler får ett längre och friskare liv. Det är angeläget att vi fortsätter forska kring hur upplevelsen av kontroll påverkar både hälsa och välmående över tid, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Forskarna menar att dessa psykologiska faktorer kan vara viktiga för framtida behandlingar av andfåddhet som kan ge patienten bättre verktyg att hantera sina symtom. Det kan handla om kognitiv beteendeterapi (KBT) eller lungrehabilitering.
Nu planerar forskarna att i uppföljningsstudien i SCAPIS undersöka hur känslan av kontroll relaterar till hälsan på längre sikt.
