År 2025 lämnar barn inom TEDDY-studien in de sista proverna på mottagningar i Sverige, Finland, Tyskland och USA.
Den internationella studien har gett mycket ny kunskap om hur sjukdomen utvecklas.
Nu fortsätter analysarbetet med det långsiktiga målet att förebygga sjukdomen.
Sverige och Finland är de två länder i världen som har högst andel barn som insjuknar i typ 1-diabetes, med hänsyn till befolkningsmängd. I dag har över 1,2 miljoner barn och unga under 20 år typ 1-diabetes. Sjukdomen ökar också i hela världen. Eftersom typ 1-diabetes kräver livslång behandling med insulin är det viktigt att förstå vad som orsakar typ 1-diabetes. Detta för att förhindra eller fördröja sjukdomsförloppet.
TEDDY-studien har pågått sedan 2004 och omfattar närmare 8 700 barn från Sverige, Finland, Tyskland och USA. Forskningsprojektet finansieras av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten NIH. Målet med studien är att ta reda på vad det är som gör att barn får typ 1-diabetes.
Studien, som har lett till många vetenskapliga artiklar i ansedda tidskrifter, ger ökat stöd för att en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar vem som insjuknar.
I samband med att insamlingen av data och prover avslutas i mars år 2025 presenteras de viktigaste lärdomarna i tidskriften Nature Reviews Endocrinology. Åke Lernmark, vetenskapligt ansvarig för TEDDY-studien i Sverige, har lett arbetet med artikeln. Jeffrey Krischer, medordförande för den internationella TEDDY-studien och ansvarig för studiens datacentrum, är en av de ledande medförfattarna.
– Studiens framgång beror på engagemanget och uppoffringarna från barnen som har deltagit och deras familjer. De flesta har känt sig trygga med att delta, tack vare den nära kontakten med våra studiekoordinatorer och den noggranna uppföljningen av risken för sjukdom. Många av familjerna som har varit med i studien vill hjälpa oss att förstå orsakerna till sjukdomen, säger Jeffrey Krischer, professor och chef för Health Informatics Institute vid University of South Florida.
Screening för typ 1-diabetes
I TEDDY-studien har forskarna följt utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar hos deltagarna. Ett blodprov med positivt resultat för en av fyra diabetesrelaterade autoantikroppar tyder på att de celler i bukspottkörteln som tillverkar insulin blir angripna av kroppens eget immunförsvar.
Studien har bland annat visat att autoantikroppar som bildas mot insulin är vanligast under barnets tre första år. Forskarnas analyser av genetiska data från barnen innebär att det är möjligt att göra uppskattningar av individers genetiska risk att utveckla sjukdomen.
– En del av oss trodde att sjukdomen skulle diagnostiseras kort efter att den första autoantikroppen mot insulin bildades, men våra studier har visat att det kan dröja flera år tills barnet insjuknar. Intresset för att screena för typ 1-diabetes inom sjukvården ökar i många länder och våra genetiska riskpoäng kan användas för att välja ut vilka barn som kan ha störst nytta av att screenas för sjukdomen, säger Åke Lernmark, seniorprofessor i experimentell diabetes vid Lunds universitets diabetescentrum, som sitter med i studiens styrgrupp.
Fortsatt forskning
Forskarna har även funnit en koppling mellan enterovirusinfektion, utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar och typ 1-diabetes. Ett annat viktigt fynd är att probiotika som ges till spädbarn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen, kan minska risken att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar.
Resultaten från TEDDY har haft betydelse för flera nya studier. Ett exempel på detta är att forskare vid Lunds universitets diabetescentrum försöker förebygga typ 1-diabetes genom probiotika och vaccination mot covid-19.
TEDDY-studien har även ökat kunskapen om celiaki och tyreoidit, två andra autoimmuna sjukdomar. Denna kunskap används inom studien TRIAD, som screenar skånska barn för de tre sjukdomarna typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit.
– Det är fantastiskt att se att resultat från TEDDY-studien leder vidare till nya studier. Även om vi slutar samla in prover från barnen så fortsätter arbetet med att analysera proverna. En viktig fråga som återstår att besvara är vilken roll virusinfektioner spelar i utvecklingen av sjukdomen. Om vi får ett tydligt svar på frågan kan vi hitta nya sätt att bromsa sjukdomen, säger Åke Lernmark.
