Varför kan vissa arter snabbt anpassa sig till förändringar i sin miljö medan andra inte gör det?
Forskning vid Högskolan Dalarna ger nya svar – och resultaten kan i framtiden bidra till bättre mediciner, nya sätt att bekämpa sjukdomar och smartare AI-teknik.
Priyanka Mehra, nybliven doktor i mikrodataanalys, har med hjälp av datormodeller studerat hur gener samarbetar när arter utvecklas. Hon har tittat på två saker: hur gener påverkar varandra och hur en gen kan styra flera olika egenskaper samtidigt. Det visar sig att detta samspel avgör hur väl en population kan anpassa sig till förändringar eller stå emot dem.
Priyanka Mehra, nybliven doktor i mikrodataanalys
– Man kan säga att evolutionen fungerar som en växelspak. I lugna tider håller man sig på en jämn växel och kör stabilt. Men när omgivningen förändras snabbt måste man växla om, så att generna kan arbeta på ett nytt sätt, hitta lösningar och överleva, säger Priyanka Mehra.
Resultaten kan få betydelse inom flera områden. Kunskapen kan till exempel användas för att förutse hur virus och bakterier utvecklar läkemedelsresistens, skapa mer träffsäkra och personliga behandlingar för sjukdomar och utveckla smartare algoritmer inom artificiell intelligens.
– Min forskning handlar i grunden om livets förmåga att anpassa sig. Ju bättre vi förstår hur det fungerar, desto bättre kan vi både skydda människors hälsa och utveckla ny teknik som lär sig av naturen, säger Priyanka Mehra.
Med sina resultat visar Priyanka att evolutionen är en dynamisk process där genernas samspel ständigt förändras för att möta nya utmaningar. Den kunskapen kan hjälpa forskare och utvecklare världen över att hitta lösningar på några av våra största framtidsfrågor – från sjukdomsbekämpning till artificiell intelligens.
